Finanspolitik

De finanspolitiska målsättningarna slås fast i regeringsprogrammet. Enligt Katainens regerings program den 22 juni 2011 är målet för regeringens ekonomiska politik en hållbar ökning av ekonomins tillväxtpotential, en ökad sysselsättningsgrad, en positiv utveckling av hushållens köpkraft och en förbättring av den internationella konkurrenskraften och industrins verksamhetsbetingelser. Regeringen kommer att bedriva en aktiv finanspolitik som stöder sysselsättningen och möjligheterna till tillväxt inom samhällsekonomin.

Regeringen strävar efter att stärka välfärdssamhällets finansiella bas, så att den offentliga ekonomin ska stå på stadig grund. Målet är att före valperiodens slut få till stånd en tydlig minskning i förhållandet mellan skuldsättningen inom statsfinanserna och den totala produktionen.

Regeringen kommer före 2015 att inleda de åtgärder som behövs för att fylla igen hela hållbarhetsgapet. De strukturella reformernas effekter på den offentliga ekonomin syns dock först på medellång och lång sikt. Hållbarheten inom den offentliga ekonomin ska tryggas genom anpassningsåtgärder som vidtas i början av valperioden för utgifternas och inkomsternas del samt genom strukturella åtgärder. Anpassningsåtgärder motsvarande sammanlagt 2,5 miljarder euro netto per år kommer att genomföras inom statens utgifter och inkomster fram till 2015. Dessa åtgärder blir lika stora på inkomst- som utkomstsidan. Dessutom ska regeringen omfördela pengar för att förbättra grundskyddet samt för sysselsättnings- och tillväxtfrämjande åtgärder.

Regeringen förbinder sig att genomföra ytterligare anpassningsåtgärder, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten inte tycks börja minska och underskottet i statsfinanserna ser ut att stanna på mer än 1 procent av bruttonationalprodukten. Behovet av att ytterligare anpassa utgifter och skatter kommer att granskas varje, börjande med beslutet om ramarna för statens utgifter 2013−2016. I mitten av regeringsperioden görs det en mer omfattande utvärdering av hur den ekonomiska strategin har genomförts, och utifrån denna utvärdering slår man vid behov fast vilka ytterligare åtgärder som behövs för resten av valperioden i syfte att stärka den offentliga ekonomin och nå de satta målen.

 

 

Statsbudgeten och ramarna för statsfinanserna för de kommande åren är viktiga verktyg för budgetpolitiken. Regeringens finanspolitiska planer rapporteras till andra EU-medlemsländer inom ramen för stabilitetsprogrammet. I den finanspolitiska koordineringen inom EU efter den ekonomiska krisen betonas förhandsgranskningen inom ramen för den s.k. europeiska terminen. För beredningen av finanspolitiken ansvarar finansministeriet.

Finanspolitiken påverkar samhällsekonomins utveckling genom beslut om inkomster och utgifter för den offentliga ekonomin. I den offentliga ekonomin ingår statsfinanserna och kommunernas ekonomi, men även ekonomin för socialskydds- och arbetspensionsfonderna som ansvarar för det obligatoriska socialskyddet. Genom beslut om att lätta eller skärpa finanspolitiken kan den inhemska efterfrågan de närmaste åren minskas eller ökas. En s.k. automatisk stabilitetseffekt inom finanspolitiken uppstår när de offentliga utgifterna, såsom för utkomstskydd för arbetslösa, till följd av en försvagad eller förstärkt ekonomisk utveckling minskar eller ökar samtidigt som skatteinkomsterna minskar eller ökar utan att grunderna för fastställande av utgifter eller inkomster ändras. Beskattningen samt besluten om socialförmåner, pensioner och finansiering av dem påverkar också den strukturella ekonomiska utvecklingen långt in i framtiden.

Utskriftsversion