Ramarna för statsfinanserna

I början av valperioden beslutar regeringen om utgiftsregler och -tak för statsbudgeten, dvs. ramarna för hela den fyraåriga valperioden. Fördelningen av anslag per förvaltningsområde justeras årligen i mars inom budgetramarna genom rambeslutet om statsfinanserna, vilket baserar sig på förvaltningsområdenas ramförslag. Rambeslutet om statsfinanserna utgör en beredningsanvisning åt förvaltningsområdena för följande budget.

Ramförfarandet

Cirka 4/5 av anslagen i statsbudgeten dimensioneras inom en ram som är bindande för hela valperioden.

Vid rambeslutet om statsfinanserna, som fattas varje år, ändras inte de i regeringsprogrammet och det första rambeslutet för valperioden fastslagna utgiftsriktlinjer som utgör grunden för utgiftsramen. Däremot justeras anslagsfördelningen per förvaltningsområde och ramen uppdateras så att den motsvarar förändringarna i pris- och kostnadsnivån och i ramutgifternas struktur.

De statliga utgifter som omfattas av ramarna fastställdes i valperiodens första rambeslut i enlighet med programmet för Katainens regering (5.10.2011) så att de är 1 215,5 miljoner euro mindre år 2015 än i de s.k. tekniska ramarna för statsfinanserna från den 23 mars 2011. Valperiodens ram kommer enligt 2012 års prisnivå att vara 42 284 miljoner euro år 2012, 42 205 miljoner euro år 2013, 42 037 miljoner euro år 2014 och 42 132 miljoner euro år 2015. Inom den totala ramnivån reserverar man årligen 200 miljoner euro för tilläggsbudgetpropositioner.

Regeringen fastslog i samband med rambeslutet för åren 2013-2016 (4.4.2012) nya tilläggsanpassningsåtgärder. Man beslutade att spara 1,23 miljarder euro på 2015 års nivå inom de utgifter som omfattas av ramen för statsfinanserna. År 2013 kommer rambesparingarna att vara 495 miljoner euro. Den sammanlagda ramnivån och de årliga ramnivåerna har justerats neråt på grund av tilläggsanpassningsåtgärderna. Ramnivån för valperioden sänks nu för första gången under valperiodens gång under den tid det nuvarande ramsystemet tillämpats. En sänkning av ramnivån är, till skillnad av en eventuell höjning, möjlig även under valperiodens gång utan att ramens trovärdighet äventyras. Efter rambeslutet i april 2012 är den nya ramen för åren 2013-2015 följande enligt 2013 års prisnivå: 42 801 miljoner euro år 2013, 42 319 miljoner euro år 2014 och 42 007 miljoner euro år 2015.

Regeringen kom i samband med rambeslutet för åren 2014-2017 (27.3.2013) överens om ytterligare anpassningsåtgärder. Tilläggsanpassningsåtgärderna har en betydande nettoinverkan på nivån för utgifterna inom ramen. Den sammanlagda ramnivån för valperioden sänks alltså ytterligare med 150 miljoner euro år 2014 och med 450 miljoner euro år 2015. Ramen för valperioden för åren 2014-2015 enligt 2014 års prisnivå efter rambeslutet från mars 2013: 42 871 miljoner euro år 2014 och 42 259 miljoner euro år 2015.

Utanför ramen lämnas

• utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, statens andel av utgifterna för utkomststödet, lönegaranti och bostadsbidrag;dessa utgifter inkluderas dock i ramarna när det gäller hur de ändringar som gjorts i utgiftsgrunderna påverkar utgifterna
• ränteutgifter
• eventuella kompensationer till andra skattetagare till följd av skatteändringar (ink. socialförsäkringsavgifter) som staten har fattat beslut om
• utgifter som till beloppet motsvarar tekniskt förmedlade prestationer och medfinansiering från utomstående
• tipsmedel, inkomster från totospel och utgifter som motsvarar intäktsföringen från Penningautomatföreningen
• finansinvesteringsutgifter
• anslag som anvisats för mervärdesskatteutgifter.

Regeringen har fastställt att det av eventuella inkomster från försäljningen av aktier får användas högst 150 miljoner euro av den del som överstiger 400 miljoner euro per år för sådana engångsinvesteringar i infrastruktur och kunnande som stöder hållbar tillväxt, trots rambeslutet för valperioden. Statens inkomster från auktioneringen av utsläppsrätter får trots ramarna användas till engångsutgifter för klimatåtgärder och utvecklingssamarbete.

Om den ekonomiska tillväxten visar sig vara snabbare än vad prognoserna har gett vid handen, ska de ökade inkomster och minskade utgifter som tillväxten medfört i första hand användas till att minska statens skuldsättning. Om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten tydligt börjar minska före 2015, får högst 30 procent av den förbättrade fiskala ställningen användas till utgiftsökningar i enlighet med regeringens strategiska mål.

Regeringen har beslutat att om utgiftsnivån efter tilläggsbudgetarna stannar under ramnivån får skillnaden, dock högst 200 miljoner euro, trots ramarna användas följande år för engångsutgifter.

Verksamhets- och ekonomiplanering

Utgångspunkten för den mångåriga verksamhets- och ekonomiplaneringen är att säkerställa iakttagandet av regeringens linjedragningar i fråga om ekonomin och verksamheten inom varje ministeriums verksamhetsområde. Vid verksamhets- och ekonomiplaneringen beaktas förutom de uppsatta målsättningarna även de faktiska uppgifterna och analyserna om dem samt regelbundet genomförda utvärderingar om den faktiska utvecklingen.

Ett ministerium ska planera verkningsfullheten och den verksamhetsmässiga effektiviteten hos verksamheten inom sitt förvaltningsområde flera år framåt. Verksamhets- och ekonomiplaneringen, som i regel görs för en period på fyra år, innehåller bl.a. allmänna verksamhetslinjer och prioriteringar samt de viktigaste målsättningarna för samhällelig verkan och effektivitet. Planeringen av verksamheten och ekonomin ger en grund för utarbetandet av ramarna för statsfinanserna och den årliga budgeten. Ett ministeriums ramförslag ska innehålla en s.k. baskalkyl som anger nivån för redan fastslagna anslag. Dessutom ska ministeriet presentera eventuella utvecklingsförslag, samt en uppskattning om anslagen som lämnar utanför ramen och inkomsterna inom förvaltningsområdet.

Utskriftsversion