Reformen av kommun- och servicestrukturen

Målen med reformen

Kommun- och servicestrukturreformen inleddes 2005. Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (1169/2007, den s.k. ramlagen) trädde i kraft i februari 2007.

Målet med reformen är en livskraftig, funktionsduglig och enhetlig kommunstruktur. Dessutom eftersträvas en ekonomisk och täckande servicestruktur som tryggar tillgängliga tjänster av god kvalitet i hela landet. Reformen har genomförts genom utveckling av kommunstrukturen, servicestrukturerna, produktionssätten och organiseringen.

Målet med ramlagen är att skapa kommuner och samkommuner som baserar sig på funktionella helheter. De målsättningar i lagen som gäller effektivisering av samarbetet inom stadsregioner syftar till att främja områden som är välfungerande, enhetliga och funktionella ur invånarperspektiv.

Fortskridningen av projektet

Kommunstrukturen och samarbetet

Kommunerna har uppnått målsättningarna för reformen i varierande mån. Strukturella reformer har genomförts under reformens gång, vilket lett till en utveckling av kommunstrukturen och intensivare samarbete mellan kommunerna. Det har emellertid ansetts vara problematiskt att kommunstrukturen även efter genomförda sammanslagningar fortfarande är splittrad och att antalet små kommuner fortfarande är stort. Dessutom visade sig det kommunala beslutsfattandet vara tämligen trögt speciellt när det gäller ramlagens krav på tillräckliga befolkningsunderlag inom social- och hälsovården. Överföringen av socialvårdstjänsterna till samarbetsområden har också varierat. Social- och hälsovårdstjänsterna håller på att delas i två olika förvaltningsnivåer vilket hotar servicens oavbrutenhet.

Ramlagen om en kommun- och servicestrukturreform ändrades därför våren 2011 bl.a. så att statsrådet gavs behörighet att förplikta en kommun till samarbete för att befolkningsunderlagskravet för social- och hälsovården skulle uppfyllas även om kommunen inte fattat beslut i ärendet inom den tidsfrist som angavs i lagen (31.8.2011). Statsrådet kan enligt lagen besluta att ålägga kommuner att samarbeta före utgången av juni 2012. Dessutom preciserades samarbetsförpliktelsen som gäller socialvårdens tjänster. Kommunerna skulle överföra alla socialvårdstjänster till samarbetsområdena, med undantag av barndagvården. Övergångstiden för överföringen av socialvårdsuppgifterna varar till slutet av 2015.

Stadsregionerna

Stadsregionerna skulle enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna ska förbättras. Innehållet i och verkställandet av stadsregionplanerna samt förenhetligandet av samhällsstrukturen har utvärderats för de 19 stadsregioners del som omnämns i lagen.

Planeringsskyldigheten har sporrat regionerna till att utvärdera det regionala samarbetet på ett nytt sätt. Mål och handlingssätt har förnyats och regionerna har inlett nya samarbetsprocesser. Intensifierandet av samarbetet inom de stora stadsregionerna, förenhetligandet av samhällsstrukturen samt samordningen av markanvändningen och trafiken kräver fortfarande stöd.

Fortsättningen med kommun- och servicestrukturreformen under regeringsperioden 2011-2015

En rikstäckande kommunreform kommer att inledas i enlighet med regeringsprogrammet för Jyrki Katainens regering. Målet är en hållbar och livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner och som hjälper att trygga likvärdig tillgång till service i hela landet. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och den är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. En stark primärkommun kan dessutom bemöta utmaningen i allt mer splittrade samhällsstrukturer och den kan bedriva effektiv näringspolitik och utvecklingsarbete.

***

Kriterierna och framskridningen med den nya kommunreformen ska i enlighet med regeringsprogrammet fastställas före utgången av 2011.

För kommun- och servicestrukturreformens del betyder detta att den strukturlag som ska utarbetas i samband med kommunreformen kommer att ersätta den s.k. ramlagen om en kommun- och servicestrukturreform. Det i ramlagen om en kommun- och servicestrukturreform ingående förfarandet som förpliktar till samarbete och kommunspecifika förhandlingar betraktas därför inte längre som ändamålsenligt. Det ramlagsenliga förfarandet kommer att ersättas med förfaranden som anges i strukturlagen.

Utskriftsversion