Kommunreformen

Kommunstrukturlagen på remiss

Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling fastslog och godkände den 15 november 2012 under ledning av förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen utkastet till kommunstrukturlag som ska sändas på remiss till kommunerna. Strukturlagsutkastet sändes till kommunerna på remiss den 22 november 2012, och remisstiden löper ut den 7 mars 2013. Till begäran om utlåtande bifogades även riktlinjerna om servicestrukturerna inom social- och hälsovården.

Begäran om utlåtande över utkastet till en kommunstrukturlag

***

Ministergruppen för förvaltning och regionutveckling godkände den 27 juni 2012 under ledning av förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen kriterierna som styr reformeringen av kommunstrukturen. 

Kommunerna kan inleda nödvändiga utredningar och skapa nya kommuner utgående från kriterierna. Kriterierna utgör grunden för regeringens strukturlag som avses träda i kraft senast den 1 maj 2013.

• Kriterierna som styr förnyandet av kommunstrukturen bekräftades
• Promemoria om kriterierna som styr reformeringen av kommunstrukturen
• Regeringen fastställde kommun- och servicestrukturreformens riktlinjer för att bilda starka primärkommuner

Strukturarbetsgruppen för kommunalförvaltningen har färdigställt sitt förslag om ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för de olika regionerna. Förslaget överlämnades till minister Virkkunen den 8 februari 2012.

Utredning från strukturgruppen för kommunalförvaltningen:
En livskraftig kommun- och servicestruktur

Analys av utlåtandena över utredningen från Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur

Regeringen slår fast noggrannare kriterier för och framskridningen av kommunreformen efter regionrundan i februari-mars och hörandet av kommunerna. Målet är att den strukturlag som ska avges hösten 2012 ersätter den gällande ramlagen.

Målet med kommunalpolicyn för Jyrki Katainens regering är att säkra likvärdig och kundtillvänd samhällelig service av hög kvalitet i hela landet, att skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som förstärker kommunernas ekonomi och som gör samhällsstrukturen mera helgjuten samt att förstärka det kommunala självstyret och den lokala demokratin.

Kommunreformen är rikstäckande och målet är en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka baskommuner. En stark baskommun består av naturliga pendlingsregioner, och den är tillräckligt stor för att själv kunna svara för den grundläggande servicen, exklusive krävande specialsjukvård och avancerade socialvårdstjänster. Regeringens kommunreform kommer att skapa en servicestruktur där en part med tillräckligt omfattande befolknings- och kompetensunderlag innehar makten och ansvaret för ordnandet och finansieringen av service.

Verktyg som främjar kommunala reformer kommer att tas i bruk i lagstiftningen som styr kommunreformen. Ett mål är bl.a. att eliminera sådana faktorer i lagstiftningen som försvårar kommunfusioner. Dessutom kommer statsandelssystemet att revideras som en del av kommunreformen så att dess sporrande effekt förbättras. Beredningen av lagen för ordnande av social- och hälsovård och av andra sektorlagar ska också samordnas med den rikstäckande kommunreformen. Personalens ställning ska i samband med reformen tryggas på samma nivå som i den nuvarande lagstiftningen. Reformen ska ta hänsyn till regional olikhet, såsom tillväxtcentra, gles bebyggelse, långa avstånd, skärgårdsomständigheter och språkliga förhållanden genom att man för varje områdes del utreder den ändamålsenligaste kommun- och servicestrukturen. Randområdenas tjänster ska tryggas genom att tjänsterna koncentreras till tillräckligt stora helheter med hjälp av värdkommunmodellen. Beslut om förvaltningsmodellen för landskapet Kajanaland ska fattas skilt under kommunreformens gång.

Den förestående kommunreformen kommer att utgöra grunden för totalrevisionen av kommunallagen.

Information om kommunreformen

• Vanliga frågor om kommunreformen
  06.10.2011
• Stadsregionerna och reformen
  01.12.2011  |  pdf, 582824 t

Utskriftsversion