Kommunärenden
Lägesöversikt över strukturarbetsgruppen för
kommunalförvaltningens arbete
Strukturarbetsgruppen för kommunalförvaltningen som tillsattes i mars 2011 har fortsatt med att planera genomförandet av kommunreformen i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Arbetsgruppen utreder i enlighet med sitt uppdrag ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för varje enskild region. Arbetsgruppen ska även lägga fram ett förslag till kriterier och genomföringssätt för kommunreformen så att regeringen utgående från dem ska kunna fastslå noggrannare kriterier och framskridningen för kommunreformen.
Arbetsgruppen har under arbetets gång granskat kommunerna och regionerna ur olika perspektiv: bl.a. med tanke på utvecklingen av servicebehovet, kommunalekonomin, boendet och samhällsstrukturen samt pendlingen, uträttandet av ärenden och tillgängligheten. Regionala särförhållanden, såsom språkliga omständigheter, långa avstånd, gles bebyggelse och skärgårdsmiljö kommer att tas i beaktande vid granskningen. Vid bedömningen av servicebehovsutvecklingen uppskattar man bl.a. hur kommunernas befolkningsutveckling och trenden för försörjningskvoten kommer att förändras och hur denna förändring kommer att påverka det framtida servicebehovet och kommunernas ekonomi. Arbetsgruppen har i stor omfattning hört forskare och andra experter inom flera olika branscher och ordnat diskussionstillfällen med olika intressentgrupper.
Ekonomisk utredning
Man har gjort en täckande grundutredning över kommunalekonomins utveckling före 2020 som stöd och bakgrundsmaterial
för arbetsgruppens arbete. Den ekonomiska utredningen ska utnyttjas vid beredningen av arbetsgruppsutredningen och den
kommer också att ges ut som en separat rapport i januari 2012.
Regionrundan
Finansministeriet ordnar vårvintern 2012 en regionrunda angående utredningen som gjorts av strukturarbetsgruppen för
kommunalförvaltningen. Rundan inleds den 14 februari och avslutas den 22 mars. Vid tillställningarna presenterar man
under ministerns ledning arbetsgruppens förslag om ändamålsenliga kommunstrukturer för respektive region samt kriterier
och genomföringssätt för kommunreformen, och dessutom ska strukturgruppens förslag diskuteras med lokala
representanter. Regionrundan är en del av hörandet av kommunerna. Förutom regionala tillställningar ska
arbetsgruppsutredningen även sändas på omfattande remiss och tillställas kommunerna för utlåtande på
utgivningsdagen.
Man ordnar ca 20 tillställningar som preliminärt ska äga rum i landskapens centralstäder. Man ska bjuda in representanter för kommunerna i området, landskapsförbundet, regionala samarbetsorgan, sjukvårdsdistrikt, utbildningssamkommuner, regionförvaltningsverket, NTM-centralen och Finlands Kommunförbund. Största delen av de inbjudna kommer att representera kommunerna.
Målet med tillställningarna är att åstadkomma interaktion mellan staten och kommunerna, att samla in feedback och att besvara frågor om kommunreformen. Tid har reserverats för diskussion.
Förlängning av arbetsgruppernas mandatperioder
Mandatperioden för strukturarbetsgruppen för kommunalförvaltningen skulle löpa ut vid utgången av 2011.
Finansministeriet kommer att förlänga arbetsgruppens mandatperiod ända tills den 31 januari 2012. En förlängning på en
månad motiveras av det omfattande och svåra uppdraget, av att man vill säkra omsorgsfull beredning samt av att
översättningen av förslaget kräver sin tid.
Arbetsgruppen för kommunernas ekonomi som tillsattes av finansministeriet i mars har haft till uppgift att bedöma eventuella brådskande ändringsbehov i fråga om lagstiftning som gäller styrningen och balanseringen av kommunernas ekonomi samt att bereda de nödvändiga förslagen i form av en regeringsproposition. Arbetsgruppen har dessutom fått i uppdrag att bereda bestämmelser i kommunallagen om styrningen av kommunernas ekonomi, ekonomin och koncernstyrningen inom samarbetsorgan samt om revision av förvaltningen och ekonomin så att regeringsprogrammets riktlinjer tas i beaktande. Avsikten var att mandatperioden för arbetsgruppen för kommunernas ekonomi också skulle ha löpt ut i slutet av 2011, men den förlängdes till slutet av januari 2012 så att arbetsgruppen skulle få möjlighet att ta i beaktande strukturarbetsgruppen för kommunalförvaltningens förslag om den nya kommunstrukturen.
Arbetsgruppens ordförande, överdirektör Päivi Laajala
Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur och arbetsgruppen för kommunalekonomin förlängs med en månad (pressmeddelande 2.12.2011)
Överblick över kommunalekonomin
Kommunalekonomin har förstärkts under de senaste åren tack vare statens och kommunernas gemensamma åtgärder. Detta illustreras av att kommunernas och samkommunernas årsbidrag beräknas bli kvar på ca 3 miljarder euro år 2011. Årsbidraget beräknas sjunka till ca 2,5 miljarder euro mot slutet av ramperioden. Detta beror framför allt på den avtagande ekonomiska tillväxten och det ökande utgiftstryck som följer av befolkningsåldrandet. De framtida marginalerna har krympt under de två senaste åren till följd av betydande förhöjningar i både kommunalskatten och den kommunala fastighetsskatten. Skatteprocentens genomsnittliga höjningshastighet kommer att avta nästa år. Detta på grund av att skatteprocenten främst höjs i mindre kommuner. Skillnaderna mellan de yttersta skatteprocenten håller dock på att öka.
Kommunernas skuldsatthet har också ökat. Lånen har emellertid använts till att finansiera investeringar, antalet kommuner som täcker sina omkostnader med lån är historiskt liten, vilket illustreras bl.a. av att endast 31 kommuner beviljades prövningsberoende statsunderstöd år 2011. En betydande del av kommunerna har också minskat sina skulder under de senaste åren och ökningen av lånebeståndet förklaras till största delen av att några av de största städerna investerat och tagit lån. Kommunernas och samkommunernas nettoskuld uppgick vid slutet av 2010 till 7 miljarder euro, och enligt en kalkyl som ingick i statsbudgetpropositionen för 2012 kommer den att uppgå till ca 12 miljarder euro i slutet av 2015.
Statsandelarna till kommunerna kommer på grund av anpassningen av statsfinanserna att minskas tillfälligt, men det euromässiga beloppet av statsandelarna kommer trots det att vara högre än nästa år, även om tillväxten förklaras bl.a. av kompensation för minskade skatteinkomster genom statsandelar. Uppnåendet av balansmålsättningen främjas av att höjningen av samfundsskattens kommunandel fortsätts, trots att samfundsskatten är den mest känsliga variabeln inom kommunalekonomin. Ramavtalet om lönerna skapar stabilitet inom kommunalekonomin eftersom lönerna är den största enskilda utgiftsposten.
Kommunalekonomin befinner sig också i ett exceptionellt läge. Det går inte att göra säkra prognoser ens om den närmaste framtiden. Det är i ett sådant läge viktigt att den kommunspecifika ekonomiska uppföljningen och förutseendet hålls så uppdaterat som möjligt, depressionen i början av 1990-talet överraskade även de kommunala beslutsfattarna. Uppdaterad information är förutsättningen för snabb reagering.
Finansråd Rainer Alanen, chefen för enheten för kommunal ekonomi
Statsrådet
beslutade att utdela höjning av statandelen enligt prövning åt 31 kommuner
(pressmeddelande 8.12.2011)
Vad då för försörjningskvot?
I största delen av presentationerna som hålls av finansministeriets tjänstemän upprepas frasen ”Försörjningskvoten kommer att försvagas kraftigt under de kommande årtiondena”. Vad menas med det?
Försörjningskvoten beskriver den del av befolkningen som livnärs av de sysselsatta. Statistikcentralen beskriver saken så här: försörjningskvoten är lika med summan av arbetslösa och personer utanför arbetsmarknaden delat med antalet sysselsatta. Arbetslösa och dem utanför arbetsmarknaden inkluderar hela den icke-sysselsatta befolkningen, dvs. arbetslösa, pensionärer, barn och sådana som sköter det egna hushållet (t.ex. hemmamammor).
Befolkningsåldrandet och det ökade antalet pensionärer betyder att försörjningskvoten kommer att ligga på en hög nivå. Försörjningskvoten är förutom sysselsättningsgraden ett centralt välfärdsmått. Försörjningskvoten kallas ibland också den ekonomiska försörjningskvoten.
Statistik om
försörjningskvoten
(landspecifika tabeller på kommunreformen.fi)
Kommunernas uppgifter kartläggs
Finansministeriet tillsatte den 24 november 2011 en arbetsgrupp som ska gå igenom kommunernas uppgifter och eventuella reformeringsbehov, och i enlighet med regeringsprogrammet bedöma möjligheterna att minska på kommunernas förpliktelser. Statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen från finansministeriet är ordförande för gruppen och dess mandatperiod varar till den 30 maj 2014.
Arbetsgruppen för bedömning av kommunernas uppgifter ska på ett övergripande sätt utvärdera kommunernas nuvarande uppgifter och uppskatta huruvida kommunernas förpliktelser borde minskas eller ändras i samband med kommunreformen. Det blir nödvändigt att omfördela förhållandet mellan statlig och kommunal service i ett läge där kommunernas övergripande ansvar för medborgarnas välfärd accentueras. Nya livskraftiga kommuner möjliggör uppgiftsöverföringar mellan staten och kommunerna.
Arbetsgruppen för
bedömning av kommunernas uppgifter
(pressmeddelande 24.11.2011)
Serviceinnovationer och produktivitet
Seminarieserien Serviceinnovationer och produktivitet fortsatte måndagen den 21 november 2011 i Jyväskylä. Vid seminariet granskades serviceinnovationer som förbättrar Jyväskylä stads produktivitet. På eftermiddagen ordnade Lutakko Living Lab från Jyväskylä yrkeshögskola, Kommunförbundet och Jyväskyläs stadsstrukturservice en servicedesignworkshop där man presenterade användarvänliga tjänster som planerats för Lutakon Satama.
Seminariet öppnades av förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen. Hon konstaterade att regeringen vill bevara välfärdssamhället genom att genomföra en rikstäckande kommunreform som siktar mot en livskraftig kommunstruktur med starka primärkommuner. Reformeringen av kommunstrukturen erbjuder även en möjlighet att utveckla serviceinnovationer och att sprida goda praxis, samt att förbättra produktiviteten och effektiviteten. Målet är att garantera kommunala tjänster och likvärdig behandling av medborgarna i hela landet på ett kundvänligare, ännu mera ekonomiskt och innovativt sätt.
Seminarieserien Serviceinnovationer och produktivitet är en del av produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna, och det syftar till att sprida goda praxis och innovativa lösningar för att utöka produktiviteten. Seminarieserien inleddes i Lahtis i början av 2011, varefter de största städernas serviceinnovationer och produktivitet har behandlats i Vanda, Tavastehus, på kommunmarknaderna och i Jyväskylä. Nästa seminarium i serien hålls i Rovaniemi den 28-29 mars 2012 i samband med ”Big Society – Small Government”-konferensen som ordnas av Föreningen för kommunalvetenskap. Vid konferensen diskuteras kommunreformer och deras konsekvenser så att medlen jämförs med lokalförvaltningen. Seminarieserien fortsätter i Helsingfors den 23 maj 2012. Seminarieserien Serviceinnovationer och produktivitet ordnas av finansministeriet, Finlands Kommunförbund och Culminatum Oy tillsammans med de största städerna.
Kommun- och regionförvaltningsavdelningen från och med 1 december 2011
Finansministeriets organisationsförändring trädde i kraft den 1 december 2011 genom en ändring av förordningen om finansministeriet. Finansministeriets nya arbetsordning träder i kraft den 15 december 2011. Avdelningen för utvecklandet av förvaltningen upplöstes i samband med reformen, och dess uppgifter överfördes till stora delar dels till kommunavdelningen och dels till personalavdelningen. De ovan nämnda avdelningarnas namn och uppgifter ändrades också. Kommunavdelningen heter nu kommun- och regionförvaltningsavdelningen och personalavdelningen personal- och förvaltningspolitiska avdelningen.
Kommun- och regionförvaltningsavdelningen är en sakkunnig- och utvecklingsenhet som sörjer för det rikstäckande utvecklandet av det kommunala självstyret och som svarar för samarbetet mellan staten och kommunerna samt för utvecklandet av regionalförvaltningen och den statliga lokalförvaltningen vid ministeriet. Avdelningen svarar även för beredningen av ärenden som gäller kommunernas och samkommunernas förvaltning, personal och ekonomi vid ministeriet.
Avdelningen svarar ytterligare för utvecklingen av offentliga servicesystem, regionaliseringen och regionindelningarna inom regionalförvaltningen och den statliga lokalförvaltningen, samt för beredningen av ärenden vid ministeriet som gäller regionförvaltningsverkens, Befolkningsregistercentralens och magistraternas uppgifter och resultatstyrningen av dem.
Eftersom kommun- och regionförvaltningsavdelningens uppgifter ökar, växte även personalen till nästan 40 personer. Kommun- och regionförvaltningsavdelningen bereder ärenden som gäller (punkterna 10-14 är nya uppgifter):
1) utvecklandet av det kommunala självstyret,
2) kommunernas förvaltning,
3) kommunindelningen och kommunala samarbetet,
4) allmän utveckling och förutseende av kommunernas verksamhet och ekonomi,
5) kommunernas statsandelar som hör till ministeriets förvaltningsområde och statsandelssystemet,
6) förhandlingsförfarandet mellan staten och kommunerna,
7) utvecklandet och utvärderingen av kommunal service,
8) de kommunanställdas anställningsskydd,
9) Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunernas garanticentral,
10) utvärderingen, utvecklingen och förbättringen av kvalitetskontrollen och den verksamhetsmässiga effektiviteten hos
offentliga servicesystem och serviceproduktion
11) utvecklingen av regionförvaltningens och den statliga lokalförvaltningens strukturer och verksamhet,
12) indelningen i regionförvaltningens, exklusive landskapsförbundens samarbetsområden och den statliga
lokalförvaltningens verksamhetsområden och samordningen av dem,
13) koordinering, uppföljning och utveckling av regionaliseringen av statliga funktioner,
14) regionförvaltningsverkens uppgifter och resultatstyrningen av dem,
15) Befolkningsregistercentralens och magistraternas uppgifter och resultatstyrningen av dem, samt folkbokföringen.
Utvecklandet av den offentliga förvaltningens ICT-verksamhet överfördes redan i våras till finansministeriets nya enhet, Informations- och kommunikationstekniska funktionen inom den offentliga förvaltningen, OffICT-funktionen. I samband med höstens reform överfördes bland annat utvecklandet av statens centralförvaltning och förvaltningspolitik till personal- och förvaltningspolitiska avdelningen. Styrningen av statistikcentralen flyttades till finansministeriets ekonomiska avdelning. Beredningen av lagstiftningen som gäller arbetspensionssystemet ska i enlighet med regeringsprogrammet från och med början av 2012 koncentreras till social- och hälsovårdsministeriet.
Finansministeriets
organisation reformeras
(pressemeddelande 10.11.2011)
Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen vid Kommunreformseminariet 13.12.2011:
Stöd under förändringen - kommunerna lämnas inte ensamma i reformen
- Tryggandet av välfärdssamhället, stabila offentliga finanser och ett kommunbaserat servicesystem utgör det strategiska utgångsläget för kommunreformen, sade förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen den 13 december 2011 i Helsingfors vid Finlands Kommunförbunds tillställning.
Tre grundläggande frågor står enligt Virkkunen i fokus för kommunreformen: - Hur klarar det finländska välfärdssamhället de kommande årtiondena? Hur håller vårt kommunbaserade system under 2020- och 2030-talen? Vilken slags extra ekonomiska börda vill vi överföra på de mindre generationerna, våra barn och barnbarn, frågade Virkkunen.
Virkkunen påminner att kommunstrukturreformen blott är det första steget för tryggandet av de offentliga tjänsterna. Samtidigt måste handlingssätten förnyas. - Kommunerna lämnas inte ensamma i förändringen. Vi kartlägger som bäst hurdant stöd och hurdana verktyg ett framgångsrikt genomförande av kommunreformen behöver.
Finansministeriet och Uleåborg stad meddelar: Kommunala tjänster snabbt och smidigt från ett enda serviceställe
FM:s och Uleåborg stads gemensamma pressmeddelande
Hallinto-tidningen läggs ner
Utgivningen av Hallinto-tidningen upphör. Webbtidningen som getts ut vid sidan av den tryckta tidningen på adressen www.hallinto-lehti.fi läggs också ner vid årsskiftet. Finansministeriet och Stellatum Oy har kommit överens om saken. Hallinto har under 50 års tid varit sakkunnigtidning i fråga om informering av förvaltningsutvecklingen inom den offentliga förvaltningen.
Tidningen gavs ut av inrikesministeriet och finansministeriet ända tills 2008, varefter finansministeriet svarade för utgivningen. Representanter för både FM och IM har turats om som chefredaktörer för tidningen, och sedan 2008 avdelningscheferna för avdelningen för utvecklandet av förvaltningen samt för kommunavdelningen.
Finansministeriet kommer att effektivisera utnyttjandet av nyhetsbrev vid förmedlingen av nyheter om olika teman.
Prenumerera på FM:s nyhetsbrev