Kommunärenden
1. Ordföranden för ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling (Halke), förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen, hur sammanfattar ni visionen för kommunreformen?
Regeringen vill trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och lokala demokratin. Därför behövs kraftiga primärkommuner som består av naturliga pendlingsområden och som är tillräckligt stora för att kunna axla självständigt ansvar.
2. Ordföranden för styrgruppen för kommunreformen, Anna-Kaisa Ikonen, kommunreformen debatteras hetsigt. Motparterna hör ofta endast de egna argumenten. Anser ni att debatten blivit för het eller skulle ni vilja krydda den med nya nyanser?
Ytterligare diskussion och dialog behövs. Vi står inför kanske den största reform som ingår i regeringsprogrammet och den bör diskuteras ingående och ur olika aspekter. Utredningen i början av året ger ett ypperligt tillfälle för diskussion, men vi för redan för tillfället en kontinuerlig dialog med ett flertal parter som är delaktiga i reformen, allt från kommunfältet till ministerier, forskare och representanter för olika samfund. Jag upplever inte läget alldeles så tillspetsat, även om reformen väcker känslor. I själva verket har jag upplevt samarbetet som konstruktivt och har även fått rikligt med stöd från fältet.
Jag hoppas att vi kan diskutera frågan ur ett tillräckligt långsiktigt perspektiv. Reformen kommer i sinom tid att utvärderas mot bakgrund av hur väl det finländska välfärdssamhället klarar sig under de kommande åren, hur väl vi kan trygga hållbarheten hos det kommunbaserade systemet och hur lite vi överför av den extra ekonomiska belastningen på de mindre årskullarna. Vi måste lyckas med detta och därför är det viktigt att vi söker lösningar tillsammans.
Hurdan är styrgruppens roll i reformen?
Styrgruppen som består av åtta ministrars statssekreterare ska tillföra den politiska aspekten samt de olika ministeriernas synpunkter i beredningen av kommunreformen, styra reformarbetet samt agera som budbärare av reformen. Styrgruppen kommer i praktiken att fortsätta med sitt arbete under hela regeringsperiodens gång. I höst har man betonat reformeringen av kommunstrukturen och beredningen av den. Under våren kommer fokus att ligga på kommunhearingarna och slutledningarna på basis av dem. Då kommer styrgruppens arbete att utvidgas även till att omfatta statsandelssystemet och revideringen av kommunallagen. Viktiga aspekter är kommunernas ledningssystem och demokrati, vilka inkluderar bl.a. nya förfaranden för närdemokrati och förstärkning av kommuninvånarnas delaktighet.
Styrgruppen
(Länk till organiseringsavsnittet på kommunreformen.fi)
3. Ordföranden för uppföljningsgruppen för kommunreformen, Maarit Feldt-Ranta, tidtabellen för kommunreformen har kritiserats för att vara alltför stram och utmanande för en så omfattande reform. Har uppföljningsgruppen behandlat trycket mot tidtabellen för reformen?
Ordalydelsen i regeringsprogrammet antyder att man förväntar sig betydande resultat inom en kort tid – det konstateras ju i programmet att regeringen genomför (inte inleder) en kommunreform. Det hör till god finländsk förvaltningssed att flera olika parter tar del i, hörs och för en dialog om ärendet – alla dessa frågor kräver tillräckligt med tid för att bli behandlade, speciellt i ett så här omfattande projekt som gäller samtliga finländare. Uppföljningsgruppen är väl medveten om tidtabellskraven. Vi kan emellertid inte påverka vare sig vidtabellerna eller planerna, och vi försöker för egen del stöda beredningen så att kommunreformen kan genomföras på ett så gott sätt som möjligt.
Hurdan är uppföljningsgruppens roll i reformen?
Den politiska styrgruppen har till uppgift att följa upp beredningen och framföra politikernas och riksdagsgruppernas synpunkter på beredningen. Vi ska också främja interaktionen mellan beredningen och riksdagsgrupperna samt de politiska partierna. Kommunreformen är ett omfattande projekt som behöver stöd från samtliga politiska folkrörelser i Finland för att lyckas – de viktigaste besluten fattas i de 321 finländska kommuner där de kommunala beslutsfattarna spelar en nyckelroll.
Uppföljningsgruppen
(Pressmeddelande 7.10.2011)
4. Ordföranden för kommunalförvaltningens strukturarbetsgrupp Päivi Laajala, hur ska kommuninvånarnas deltagnings- och påverkningsmöjligheter förbättras i samband med kommunreformen?
Målet med kommunreformen är enligt regeringsprogrammet att skapa en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. Reformen ska förbättra demokratin och kommuninvånarnas möjligheter till deltagning och påverkan. Demokratin ska förstärkas genom att kommunfullmäktige ges större styrnings- och beslutandemakt än i dagsläget. Primärkommunerna ska ansvara för ordnandet av service. Inom dagens samarbetsorganisationer innehas styrnings- och beslutandemakten endast av ett fåtal förtroendevalda som representerar kommunen.
Totalrevisionen av kommunallagen är en del av kommunreformen. I samband med reformeringen av kommunallagen ska man också förbättra kommuninvånarnas möjligheter till deltagande och påverkning. Kommunavdelningen och Finlands Kommunförbund kommer ännu i år på minister Henna Virkkunens begäran tillsammans med kommunala representanter och olika sakkunniga att ordna en workshop för utvecklande av närdemokrati. Målet med tillställningen är att skapa sådana nya deltagnings- och påverkningsmöjligheter för kommuninvånarna som kan tas i bruk i och med kommunreformen. Deltagnings- och påverkningsmöjligheterna kunde förbättras bl.a. genom intagning av representanter för serviceanvändarna i kommunala organ, genom organisering av beslutsför förvaltning som gäller delområden inom kommunerna, genom effektivare informering om kommunala angelägenheter, genom att ordna hearingar, genom inhämtande av invånaråsikter innan beslut fattas, genom flera medborgaromröstningar än i dagsläget samt genom att utöka valmöjligheterna i fråga om serviceanvändningen. Förutom en workshop ska man också ordna ett seminarium i ärendet vid en senare tidpunkt.
Kommunernas uppgifter ska också ses över i samband med kommunreformen och det ska utredas om uppgifternas antal eller art borde ändras, minskas eller utökas. I denna utredning ska man också beakta kommuninvånaraspekten, dvs. vilka kommunala tjänster är sådana som bör ordnas och produceras som närservice.
Hurdan roll spelar strukturgruppen vid reformen?
Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen som tillsattes i mars 2011 bereder förverkligandet av kommunreformen i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Arbetsgruppens mandatperiod löper ut vid utgången av 2011.
Arbetsgruppen ska göra en utredning över ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för varje region i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Arbetsgruppen ska också utarbeta ett förslag till kriterier och genomföringssätt för kommunreformen så att regeringen utgående från dem ska kunna fastslå noggrannare kriterier för och framskridningen av kommunreformen. En regeringsproposition till kommunstrukturlag ska beredas utgående från regeringens riktlinjer. Arbetsgruppen ska presentera sitt förslag även i kartform och man ska i enlighet med riktlinjerna från regeringens aftonskola även lägga fram alternativa strukturmodeller.
Arbetsgruppen kommer också att se över kommun- och servicestrukturen i landskapet Kajanaland och i metropolområdet. Arbetsgruppen ska inte utvärdera det eventuella behovet av en separat lag om förvaltningsstrukturerna inom metropolområdet. Arbetsgruppen har representanter från olika ministerier samt sakkunniga från Finlands Kommunförbund.
Strukturarbetsgruppen och arbetsgruppen för kommunalekonomin
Kriterierna för nya kommuner – Kolumn 18.10.2011
5. Kommunreformens projektchef, Arto Koski, förtroende och en öppenhetens atmosfär har ansetts vara av högsta värde för kommunreformen. Hur säkrar man ömsesidig koordinering mellan alla statliga aktörer och dialogen med kommunerna?
Ministerierna fick i samband med KSSR kraftig kritik för att kommunerna fick lite olika anvisningar från olika ministerier. Eftersom den kloke tar lärdom av erfarenheterna kommer man denna gång att fästa särskild uppmärksamhet vid ministeriernas ömsesidiga koordinering. Utgångsläget är krävande för dialogen med kommunerna eftersom kommunerna tröttnat på reformer efter KSSR och eftersom målnivån för kommunreformen dessutom är klart högre. Dessa utgångslägen gör det nödvändigt att fästa alldeles speciell uppmärksamhet vid motiveringen av reformen samt diskuterandet med och hörandet av kommunerna. Kommunerna borde också vara öppna sinsemellan och föra en dialog om de utmaningar som kommunerna står inför detta och nästa årtionde, och om vi kan klara dem på ett bättre sätt tillsammans än genom att gå skilda vägar.
Se även KommunIT-nyhetsbrevet 2.11.2011 på finska)