Kommunärenden
Bakgrundsinfo om det kommunalekonomiska läget, strukturerna och framtiden vid Ständerhuset den 6 oktober 2011
Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen ordnade en tillställning om det kommunalekonomiska läget åt medierepresentanter vid Ständerhuset den 6 oktober 2011. Statssekreterare Raimo Sailas höll också ett tal om den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskot.
"För att kommunerna ska klara av sina uppgifter måste kommunstrukturen förnyas. Statsandelssystemet kommer också att göras tydligare och mera transparent i samban med kommunreformen”, betonade minister Virkkunen.
"Det lönar sig att hålla i minnet de
närmaste årens dramatiska förändring i försörjningskvoten då man debatterar den offentliga förvaltningens
hållbarhetsunderskott”, konstaterade statssekreterare Sailas som avslutning till tillställningen.
Minister Virkkunen: Aktuellt om kommunalekonomin (på finska)
Statssekreterare Sailas: Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott (på finska)
Vanliga frågor om kommunreformen
Kommunreformen.fi-sidan har en avdelning med vanliga frågor och svar till dem.
Du kan även ställa frågor via webbsidan och ge respons åt våra sakkunniga.
Presentation av projektchef Arto Koski
1. Du är projektchef för kommunreformen och har t.o.m. redan titulerats Mr Kommunkarta i media. Hur ter sig Finland nu när kommunreformen ligger i startgroparna?
Beredningsarbetet bygger helt och hållet på teamarbete. ”Hemmabasen” för beredningen finns vid finansministeriets kommunavdelning. Jag vet och känner till redan sedan 2005, då jag beredde KSSR vid samma avdelning, hur sakkunnigt och flitigt folk som arbetar vid kommunavdelningen och det var därför jag vågade med i projektet. I detta sammanhang bör det poängteras att vi får betydande hjälp även från andra ministerier, t.ex. social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och miljöministeriet.
Jag tror att man i och med detta utredningsarbete på kommunfältet börjar se lite längre in i framtiden. Vi måste flytta siktet från två år till två årtionden. Vårt välfärdssamhälle kommer nämligen i slutet av detta och under nästa årtionde att stå inför mycket större utmaningar än vi ens inser för tillfället.
2. Debatten om kommunsammanslagningar är het och delvis även känslomässig. Vill du tillföra någon
annan aspekt till diskussionen?
Bakgrunden till de senaste veckornas debatt utgörs av större frågor än bara enskilda kommunfusioner. Vi måste nämligen
fråga oss om vårt kommunbaserade system överhuvudtaget klarar av att möta de kommande årtiondenas utmaningar, eller om
vi blir tvungna att ty oss till någon reducerad eller helt annorlunda handlingsmodell. Jag hoppas att vårt
kommunbaserade system är färdigt för denna utmaning eftersom en kommunbaserad handlingsmodell för med sig flera
betydande fördelar.
3. Vart riktas din egen hembygdskärlek?
Någon vis person har någon gång sagt att hemmet inte finns där jag föddes, utan där allt är väl! Ur det perspektivet är Åbonejden, där min hustru, vår dotter och hennes man bor, utan tvivel min hembygd. I övrigt är min födelseort Haapamäki by i Keuruu fortfarande en nejd som är mig kär. Man kunde väl säga att även om en man lämnar Haapamäki så lämnar Haapamäki aldrig en man.
4. Med hurdana adjektiv önskar du att det finländska kommunfältet kunde beskrivas år 2020?
Jag beskriver gärna de finländska kommunerna år 2020 som starka, dvs. så livskraftiga och funktionsdugliga att de klarar av att ordna och finansiera de kommunala tjänsterna och att möta 2020-talets tuffa utmaningar. Jag citerar Toivo Pihlajaniemi, som var före sin tid redan 2002 då han skrev följande i Kommunalvetenskapliga tidskriften: ”Nu kunde det vara läge att överväga en annan slags kommunreform – en sådan där siktet alltid skulle vara inställt på kommande årtionden och som skulle gälla kommunernas samtliga strukturella verksamhetsförutsättningar samtidigt. Om man inte försöker med någon heltäckande reform, eller om den misslyckas, är alternativet små lappningar, illusoriska lösningar, en återvändsgränd och nedmontering av välfärdssamhället. I det alternativet kan man endast påverka den ordning i vilket nedmonteringen sker och sättet på vilket den genomförs”. Jag hoppas innerligt att den totalreform som nu inletts lyckas. Den skulle samtidigt garantera att de generationer som på flera sätt fått njuta av det finländska välfärdssamhällets framgångshistoria inte skulle lämna en orimlig ekonomisk börda åt våra barn och barnbarn.
Aktuellt inom kommunalekonomin
Preliminära statsandelar för 2012 (på finska)
Ekonomiska översikten, oktober 2011
Lotteriet om produktkorgen vid FM:s avdelning på Kommunmarknaderna vanns av Heli Viitala från Jakobstad. Hjärtliga lyckönskningar till vinnaren! Frågan i vår kommuntippning var: "Hur många kommuner finns det i Finland år 2020?" Genomsnittet blev 174 kommuner och det vanligaste enskilda svaret var 200 kommuner. Vi fick sammanlagt 413 svar.