Startsida / Pressmeddelanden och tal / Tal / Minister Kiviniemi vid överlämnandet av rapporten från projektet för att ..
Överlämnandet av rapporten från projektet för att utveckla kommulala ledandet
Minister Kiviniemis mottagningstal den 29 april 2009
Bästa utredare inom projektet för att utveckla kommunala ledandet, samt representanter för media,
Diskussionen om kommunerna och det kommunala ledandet har varit mycket livligt under de senaste åren. I närheten av kommunalvalen lutar diskussionen oftast mot frågan om vem som har makt. Använder ledarna för mycket makt och blir de förtroendevalda följaktligen tvungna att spela andra fiol? Under dessa ekonomiskt utmanande tider frågar man också om inte kommundirektörerna kan göra något för att förstärka kommunens inkomstbas? Eller om ledningssystemet kunde utvecklas så att den på ett klarare sätt än tidigare skulle styra kommunerna till kostnadskontroll och ramtänkande.
Kommunalt ledande är, må det då vara fråga om tjänstemän eller förtroendevalda, mycket krävande och mångsidig verksamhet. Verksamhetsomgivningen för det kommunala ledandet har också blivit allt mera krävande. Samtidigt har röstningsprocenten vid kommunalval varit tämligen blygsamma, intresset för tjänsterna som kommundirektör har minskat och kvinnornas andel av kommundirektörerna är fortfarande liten, bara för att nämna några utmaningar.
De ovan nämnda sakerna utgör bakgrunden till att jag i höstas beslutade att sätta i gång projektet för att utveckla kommunala ledandet. Jag var glad att stadsdirektör Kirsi Hämäläinen, direktör för lagärenden Kari Prättälä och professor Aimo Ryynänen åtog sig uppdraget som utredare. Ännu gladare är jag nu, när utredningen blivit färdig. Den innehåller en mycket omfattande genomgång av utmaningarna med kommunala ledandet, den internationella utvecklingen, särdragen med vårt nuvarande system samt förslag till utvecklande av det. Rapporten bekräftar författarnas gedigna expertis såväl inom teorin som i praktiken. Detta ger en stadig grund för fortsatt utveckling av det kommunala ledandet.
Bästa åhörare,
Utredarna föreslår tre huvudsakliga utvecklingslinjer i sin rapport: de erbjuder alternativ till kommunerna som befinner sig i olika slags situationer. Det räcker med en kort blick på kommunantalet och Finlands karta för att man ska inse att vårt kommunfält är väldigt mångfacetterat. I rapporten konstateras att den pågående kommun- och servicestrukturreformen kommer att förändra kommunstrukturen i vårt land och enskilda kommuners verksamhet på ett väsentligt sätt. KSSR har ju gjort det - 32 kommunsammanslagningar kommer att träda i kraft i år, och de omfattar 99 kommuner. Kommunerna specialiserar sig på många olika sätt i framtiden. Förändringarna kommer även att påverka behoven att hitta fungerande ledningsmodeller som samtidigt uppfyller kraven på demokratiskhet och tydlig ansvarsfördelning. En minst lika stor utmaning för det kommunala ledandet är att olika samarbetsformer mellan kommunerna kommer att öka och koncerntänkandet kommer att förstärkas. I många fall kommer man i allt mindre omfattning att inom fullmäktigesalens väggar fatta beslut om ärenden som är centrala för verksamheten.
De två första alternativ som utredarna föreslår baserar sig på nuvarande lagstiftning och vilar således på en stadig grund. Däremot kräver det tredje alternativet, en borgmästare som väljs med direkta val, ändringar i lagstiftningen.
Det finländska systemet för kommunalt ledande har en sund grund, och det har testats i praktiken. Därför ska alla förslag till ändring av det finna den rätta balansen mellan effektivitet, ansvarsfördelning och demokrati. Utredarna har eftersträvat detta.
Bästa åhörare,
Den nuvarande kommunstyrelse-kommundirektör-modellen gör det möjligt för kommunen att förstärka kommunstyrelseordförandens ställning och verksamhetsförutsättningar genom en ändring av den egna förvaltningspraxisen - inga lagändringar behövs. Kommunstyrelseordförandens ställning kan förstärkas på många olika sätt. Till exempel i Åbo har man ändrat uppgiftsfördelningen och lönesättningen något.
Dessa slags ändringar borde övervägas i större omfattning framför allt i de större städerna. Kommunala förtroendevalda har ett stort ansvar och mycket arbete. Därför har många kompetenta och villiga förtroendevalda inte någon möjlighet att ta emot t.ex. uppgiften som ordförande för kommunstyrelsen, eftersom frånvaron från det egna arbetet stör lönearbetet för mycket. En sådan situation är inte bra för demokratin. En allt större grupp av människor borde ha möjlighet att delta i ansvarsfulla och tidskrävande kommunala förtroendeuppgifter.
Det finns inget behov av direkta större ändringar till bestämmelserna om den nuvarande borgmästarmodellen från år 2006. Det lönar sig först att följa upp erfarenheterna från två olika versioner som nu tagits i bruk. Utredarna övervägde dock konsekvenserna av en förändring enligt vilken borgmästaren skulle vara antingen ordförande för fullmäktige eller samtidigt ordförande både för fullmäktige och för styrelsen. Det är klart att öppnandet av ett alternativ som detta förutsätter ändringar i lagstiftningen. Det kunde ha positiva konsekvenser för fullmäktiges makt. Det lönar sig att begrunda om detta kunde vara ett sätt att övergå till effektivare användning av fullmäktiges beslutanderätt, dvs. en mera fullmäktigecentrerad handlingsmodell.
Den gällande lagstiftningen innehåller inte några bestämmelser om tjänsteinnehavarledare i de kommuner som har en borgmästare. En sådan bestämmelse skulle kunna förtydliga ledningssystemen även om grundandet av tjänsten fortfarande skulle basera sig på kommunens övervägande.
Bästa åhörare,
Utredningsrapporten innehåller rikligt med motiveringar för val av kommunens politiska ledare, borgmästaren, med direkta val. Eventuell reglering av uppgifterna och ställningen för en borgmästare som väljs med direkta val skulle emellertid ha en avsevärd inverkan på maktförhållandena mellan de olika kommunala organen, samt förhållandet mellan kommunerna och kommuninvånarna. Frågan har därför ett större omfång än blotta reformerandet av valförfarandet.
Ifall direkta val skulle uppliva den kommunala demokratin, öka på kommuninvånarnas intresse för gemensamma frågor och utöka verkningsfullheten hos det demokratiska beslutsfattandet, skulle ändringen innebära ett viktigt steg för reformeringen av den finländska kommunalförvaltningen.
Jag är beredd att möjliggöra en direktvald borgmästare genom lagstiftning, ifall det finns intresse för frågan. Rapporten gör det också möjligt att uppskatta de övriga återverkningarna i det kommunala ledningssystemet. Direkta borgmästarsval kunde mycket väl provas t.ex. i Helsingfors. Det vore, i enlighet med utredarnas förslag, bra att i piloteringsskedet även få med någon mindre kommun.
Bästa åhörare,
Ministeriet kommer, utgående från utlåtandena om rapporten och den diskussion som kommer att föras att utreda förutsättningarna för förverkligandet av de olika alternativ som presenterats i rapporten, samt de lagstiftningsändringar som krävs. Det kommunala ledandet ska dock i praktiken till största delen utvecklas inom ramen för gällande lagstiftning.
Jag vill avslutningsvis tacka utredarna för ett utmärkt arbete.
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
