Förändringsmurare, brudar och känslornas tolkar - kommunreformen som process

20.06.2012  |  Pressmeddelande 127/2012

Kommunstrukturreformer kommer i framtiden att förutsätta starka gemensamma uppfattningar om utvecklingsriktningen, och dessutom lokala förändringsmurare och tydare av det lokala samhällets budskap, känslor och behov.

Så konstateras i Tammerfors universitets undersökning ”Kommunreformen som en process” som publicerades den 20 juni 2012. Undersökningen överlämnades samtidigt till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen. Undersökningen har finansierats av finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund, miljöministeriet samt arbets- och näringsministeriet.

Genomföringssättet spelar enligt undersökningen en avgörande roll för hur kommunsammanslagningarna lyckas. Fördelarna med strukturella förändringar uppnås bäst vid en lyckad koppling av kommunernas frivilliga utredningsprocesser och statlig styrning.

Genomföringssätten spelar en avgörande roll för sammanslagningarnas konsekvenser. Då man jämför forskningsresultaten med den pågående kommunreformen verkar det som om fördelarna med reformeringen av kommunstrukturen uppnås bäst ifall man lyckas koppla ihop frivilliga utredningsprocesser och tillräcklig rikstäckande styrning, konstaterade förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen.

Lyckade strukturella förändringar förutsätter utfästelse på lokalnivå

Undersökningen visar att ledarskapets betydelse framhävs vid strukturella förändringar: vid sammanslagningar behövs ”förändringsmurare” som består av lokala politiskt inflytelserika aktörer. Det för ledarnas del väsentliga är att man under processens gång skapar gemensamma uppfattningar om utvecklingsriktningen och gör det lokala samhällets samt olika gruppers och aktörers budskap hörd i samband med sammanslagningsdebatten. De lokala aktörernas engagemang avgör om man förutom strukturer även lyckas att förändra innehåll. Detta är enligt undersökningen den största nyttan med frivilliga sammanslagningar. Lokalt engagemang skapar förutsättningar för strukturella reformer, vilket möjliggör t.ex. planering av markanvändningen, serviceproduktionen och utveckling av beslutsfattandekulturen. Detta kan sedan ha en positiv inverkan på deras liv som bor i området. Innehållsmässigt förnyande förutsätter även på lokal nivå att uppmärksamheten fästs vid handlingssätt och praxis inom de nya strukturerna.

Tryck och drag vid sammanslagningar

Undersökningen visar att det oftare varit tryck- än dragkraftsfaktorer som motiverat frivilliga kommunsammanslagningar. De viktigaste sammanslagningsmotiven har oftast varit det ekonomiska trycket samt problemen med ordnandet av service, eller t.ex. bristen på mark. Dessa tryckfaktorer har spelat en större roll vid övervägandet av sammanslagningsbehovet än framtida dragkraftsfaktorer.

Olika avtal som ingåtts under processens gång spelar enligt undersökningen en stor roll för förverkligandet av sammanslagningsprocesserna och för sammanslagningskonsekvenserna. Förhållandet mellan sammanslagningsavtal och den nya kommunens funktion och ekonomiskhet är dock motstridigt. Målsättningarna i avtalet kan strida mot de ekonomiska ändamålen med själva sammanslagningen, men i praktiken utgör avtalen ett villkor för uppkomsten av sammanslagningar. Om avtalen emellertid begränsar de nya kommunernas handlingsfrihet alltför mycket kan de även börja motverka det ändamålsenliga utvecklandet av de nya kommunerna, t.ex. då det ekonomiska läget och verksamhetsomgivningen förändras.

Vid strukturella förändringar består utmaningen i samordnandet av de olika aktörernas målsättningar. Det, hur väl man lyckas med samordandet i samband med förändringsprocessen är betydelsefullt också för den nya kommunens funktion. Ifall sammanslagningen genomförts med fokus på de mindre kommunernas behov och målsättningar finns risken att utvecklandet av centralstaden försummas. Breda axlar kan också leda till problemet med splittrade axlar, dvs. att den tidigare splittrade samhällsstrukturen även utgör grunden för den nya kommunens tjänster. Detta läge följer ofta av det s.k. felbrudsproblemet. Kommuner med fasta kontakter och bindningar till centralkommunen har oftast lämnats utanför sammanslagningarna och längre bort belägna kommuner har deltagit. Därför har frivilliga sammanslagningar inte alltid lett till bästa möjliga resultat med tanke på förenhetligandet av samhällsstrukturen.

Undersökningen genomfördes på ledningshögskolan vid Tammerfors universitet. Resultaten baserar sig på intervjumaterial. Under undersökningens gång intervjuades personer som deltagit i kommunsammanslagnings- och samarbetsområdesprocesser inom fem olika områden, och målet var att producera information om sammanslagningsprocesserna och faktorer som påverkar dem till stöd för den pågående kommunreformen.

Undersökningen finns på finansministeriets webbplats:

Kommunreformen som en process

Ytterligare information: 
forskningsprojektets ansvariga direktör, universitetslektorn FD Jenni Airaksinen, ledningshögskolan vid Tammerfors universitet, tfn 358 50 322 1402
Konsultativa tjänstemannen Inga Nyholm, finansministeriets kommun- och regionförvaltningsavdelning, tfn 358 40 760 5524

Språkversionerna

• Muutosmuurareita, morsiamia ja tunteiden tulkkeja - Kuntauudistus prosessina
  20.06.2012

Utskriftsversion