Ändringar inom finansministeriets verksamhetsområde som träder i kraft vid årsskiftet

22.12.2011  |  Pressmeddelande 173/2011

Riksdagen har antagit statsbudgeten för 2012. Budgetens slutsumma är cirka 52,5 miljarder euro. Underskottet i budgeten är 7,4 miljarder euro. Statsskulden uppskattas vara omkring 89 miljarder euro 2012.

 Inkomstbeskattningen

Grunderna för förvärvsinkomstbeskattningen justeras med 3,3 procent i syfte att undvika en skärpning av beskattningen av arbete till följd av inflationen och den ökande inkomstnivån. Detta beräknas minska på skatteinkomsterna med sammanlagt 400 miljoner euro jämfört med skattegrunderna för 2011. Både arbetsinkomstavdraget och grundavdraget inom kommunalbeskattningen lättas med 200 miljoner euro i syfte att lätta beskattningen av låginkomsttagare. I anslutning till arbetsmarknadscentralorganisationernas ramavtal kompenseras dessutom en andel på 0,2 procentenheter av förhöjningen av arbetstagarnas arbetspensionsavgift genom att inkomstbeskattningen lättas.

Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 740 till 945 euro och avdragsprocenten från 5,9 till 7,1 procent. Avdragets minskningsprocent sjunker från 1,2 till 1,1 procent. Maximibeloppet för grundavdraget höjs från 2 250 till 2 850 euro.

Inkomstskatteskalan för 2012:

 

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro	Skatt vid nedre gränsen, euro	Skatt på inkomst som överskrider nedre gränsen, %
16 100 - 23 900	8	6,5
23 900 - 39 100	515	17,5
39 100 - 70 300	3 175	21,5
70 300 -	9 883	29,75

 

Samfundsskattesatsen sänks från 26 till 24,5 procent. Kapitalskattesatsen höjs från nuvarande 28 till 30 procent och en progression införs i beskattningen genom att kapitalskattesatsen höjs till 32 procent för den del som överskrider 50 000 euro. Skattesatsen för samfällda förmåner höjs från 26 till 28 procent. Maximigränsen i euro för skattefri utdelning från andra än offentligt noterade bolag sänks från nuvarande 90 000 euro till 60 000 euro.

Ändringarna i den nationella samfunds- och kapitalskattesatsen har beaktats vid beskattningen av begränsat skattskyldiga genom att motsvarande ändringar även införts i skattesatserna som tillämpas på vissa inkomster som begränsat skattskyldiga erhåller.

Till första skatteklassens arvsskatteskala och till gåvoskatteskalan införs ett fjärde steg för arvsandelar eller gåvor som överskrider 200 000 euro. Skatteprocenten för det högsta steget är 16.

Avdragsrätten för ränta på lån för stadigvarande bostad begränsas stegvist före 2014. Begränsningen av skuldens avdragbarhet förverkligas stegvist så att avdragsrätten är 85 procent skatteår 2012, 80 procent skatteår 2013 och 75 procent från och med skatteår 2014.

Maximibeloppet för hushållsavdraget sänks till 2 000 euro. Den skattskyldige kan dra av 45 procent i stället för nuvarande 60 procent av den andel som betalas åt ett företag för arbetet och 15 procent i stället för nuvarande 30 procent för betalad lön. 

Skattefrihet som erhållits med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk slopas.

Fysiska personer och dödsbon får ännu vid beskattningen för år 2012 dra av doneringar på åtminstone 850 och högst 250 000 euro till universitet eller högskolor med syftet att främja vetenskap och konst.

Lagen om källskatt för löntagare från utlandet ändras så att tillämpningen av lagen förlängs att omfatta arbete som inleds 2012-2015.

Lagen om höjda avskrivningar på investeringar inom utvecklingsområdet förlängs att gälla investeringar som görs åren 2012 och 2013.

Ändringar i mervärdesbeskattningen

Skattesatsen på tidningar och tidskrifter som prenumereras för minst en månads tid höjs från 0 till 9.

Försöket med en tidsbestämd lägre mervärdesskattesats på barberar- och frisörtjänster samt mindre reparationstjänster (cykel, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne) löper ut. På dessa tjänster tillämpas från och med ingången av 2012 en skattesats på 23 procent.

Ändringarna i punktbeskattningen

Skatten på cigaretter, cigarrer och cigariller samt pip- och cigarettobak höjs med i genomsnitt 10 procent. Skatten på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter höjs med i genomsnitt 25 procent. Höjningarna gäller i huvudsak skatten per enhet för tobaksprodukter. Skatteförhöjningen uppskattas höja priserna på cigaretter i genomsnitt med 7,8 procent och priserna på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter i genomsnitt med 18,7 procent. Det betyder att priset på en cigarrettask med 20 cigarretter skulle stiga i genomsnitt med 35 cent och priset på en påse löstobak med i genomsnitt 68 cent per 30 gram. Priset på egenhändigt rullad tobak skulle höjas i genomsnitt lika mycket som på fabrikstillverkad tobak.

Skatten på öl och svagare alkoholdrycker som framställs genom jäsning höjs med ca 15 procent och skatten på övriga alkoholdrycker med ca 10 procent. Den genomsnittliga punktskatten på alkoholdrycker höjs med 13,1 procent. Beloppet av alkoholskatten på en tredjedels liter öl stiger från 41 till 47 cent. Alkoholskatten på en vinflaska (8-15 volym-%) stiger från 2,12 euro till 2,34 euro och alkoholskatten på en halv liter starksprit (38 volym-%) stiger från 7,49 till 8,25 euro. Detaljhandelspriserna på alkoholdrycker stiger i genomsnitt med 4,5 procent.

Punktskatten på sötsaker och glass höjs från 75 till 95 cent per kilogram och på läskedrycker från 7,5 cent till 11 cent per färdig dricka. Skatten som tas ut på en 200 grams sötsakspåse eller chokladskiva stiger från 15 till 19 cent. Beskattningen av konstgjort sötade dryckpulver har också justerats.

Lotteribeskattningen

Skattesatsen för sammanslutningar som ordnar penningspel med ensamrätt höjs till 12 procent. Fintoto Ab:s och Ålands Penningautomatförenings skatteprocent för totospelverksamhet höjs med 2,5 procentenheter och Veikkaus Ab:s och Penningautomatföreningens samt Ålands Penningautomatförenings skatteprocent för andra spel än totospel stiger med 2 procentenheter.

Energibeskattningen

Skattenivån för trafikbränslen höjs med 10 procent i två skeden med fokus på koldioxidkomponenten. Den första förhöjningen verkställs vid ingången av 2012 så att skatten på motorbensin höjs med ca 2,3 cent per liter och skatten på dieselolja med ca 2,6 cent per liter, vilket motsvarar ungefär en höjning på fem procent. Priseffekten för fossil bensin är 2,88 cent per liter och för dieselolja 3,26 cent per liter. Bensinbilars genomsnittliga bränslekostnader ökar med ca 38 euro om året och dieselbilars med 35 euro om den årliga körsträckan är 17 000 kilometer.

Skatten på dieselolja höjs utöver den höjning som redan fastslagits tidigare och som träder i kraft vid ingången av 2012 (7,9 cent per liter). Denna förhöjning har kompenserats för dieselbilars del genom en minskning av den årliga drivkraftsskatten. Skatteförhöjningen för motorbensin och dieselolja förverkligas genom att beräkningsgrunden för koldioxidskatten höjs från nuvarande 50 till 60 euro per ton koldioxid. Skatten riktas till fulla beloppet mot koldioxidskatten så att koldioxidstyrningen ska kunna effektiviseras och biobaserade trafikbränslens konkurrenskraft förbättras jämfört med fossila bränslen.

Den årliga återbäringen av den energiintensiva industrins energiskatt utökas med ca 120 miljoner euro.

Bil- och fordonsbeskattningen

Den grundskatt inom fordonsskatten som baserar sig på fordonens koldioxidutsläpp höjs med 23 - 92 euro om året, beroende på utsläppen. Efter ändringen kan skatten variera mellan 43 och 606 euro per år. Skatten på en registrerad personbil med genomsnittliga koldioxidutsläpp (180 g/km) höjs alltså med ca 50 euro om året. Skattetabellen inleds från 0 gram i stället för tidigare 66 gram. Skatten på äldre bilar som baserar sig på massan höjs med 50 euro inom samtliga viktklasser.

OBS! Ändringarna av bilskatten som tas ut i samband med den första registreringen av bilar träder i kraft först i början av april 2012. Skatten är 5-50 procent av fordonets allmänna försäljningspris beroende på bilens koldioxidutsläpp. Skatteandelen minskar för sådana bilars del vilkas utsläpp underskrider 110 gram per kilometer och stiger för de bilars del som släpper ut mera än 110 gram per kilometer. Skatten på en genomsnittlig bil stiger med ca två procentenheter. Skatten på elbilar sjunker till 5 procent av försäljningspriset.

Ändringarna i kommunernas skattegrunder

De ändringar i skattegrunderna som ingår i statsbudgeten minskar på kommunernas skatteintäkter med 309 miljoner euro, men detta ska i enlighet med regeringsprogrammet kompensera åt kommunerna till det fulla beloppet. Sänkningen av samfundsskattesatsen kompenseras genom en höjning av kommunernas andel av samfundsskatteavkastningen och resten kompenseras genom statsandelssystemet. Den tidsbundna förhöjningen av samfundsskatteandelen upphör år 2011, men en ny mindre höjning på fem procentenheter ska tillämpas ännu under 2012 och 2013.

Kommunens statsandelsprocent för basservicen sänks till 31,42 procent

Riksdagen har antagit lagen om ändring av lagen om statsandelar för kommunal basservice (stadfästs den 29 december 2011). Ändringarna betyder att statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks till 31,42 procent med beaktande av statsandelsminskningen samt statsandelsuppgifternas omfattning och kvalitet.

Staten finansierar den kommunala basservicen med nästan 8,5 miljarder euro år 2012, vilket är ungefär 430 miljoner euro mera än året innan. Kommunernas statsandelar bestäms i regel på kalkylmässiga grunder och de har allmän täckning, dvs. kommunen kan besluta om användningen av dem efter eget omdöme.

Statsandelarna sänks av den i regeringsprogrammet ingående nedskärningen av statsandelarna med 631 miljoner euro, vilket betyder 118 euro per invånare i alla kommuner. Nedskärningen verkställs genom att kommunernas statsandelsprocent minskas med 2,70 %-enheter.

Å andra sidan utökas statsandelarna bl.a. tack vare att kostnadsfördelningen justeras med 373 miljoner euro, att skatteförlusterna kompenseras med 299 miljoner euro och indexförhöjningarna på 282 miljoner euro. Dessutom ökas statsandelarna med ca 67 miljoner euro med anledning av befolkningsantalet, åldersstrukturen och ändringen av bestämmandefaktorerna.

Balansen mellan kommunernas uppgifter och finansieringen av dem granskas i basserviceprogrammet och den därtill hörande årliga basservicebudgeten som är en del av statens ram- och budgetförfarande. De åtgärder som ingår i budgeten beräknas totalt sett försämra kommunernas finansiella ställning med 448 miljoner euro netto jämfört med 2011.

Dessutom ska fastighetsskatten slopas ur statsandelsutjämningen som baserar sig på skatteinkomsterna.

De kommuner som beviljas fjärrortstillägg fastslås för åren 2012-2016

De kommuner som har rätt till fjärrortstillägg fastslås med fem års mellanrum på basis av Statistikcentralens kontroller. Den föregående definieringen av fjärrortstalen baserade sig på statistik från årsskiftet 2005-2006 och den tillämpades på statsandelarna under 2007-2011. Nu ska kommunerna som är berättigade till fjärrortstillägg fastslås enligt statistiken från årsskiftet 2010-2011. De nya fjärrortstalen ska tillämpas vid beviljandet av statsandelar för kommunal basservice under åren 2012-2016. Ändringen har en ökande inverkan på sex kommuners statsandelar. Ingen kommun kommer att förlora sitt fjärrortstillägg. (Förordningsändringen kommer att stadfästas den 29 december 2011).

Besluten om statsandelen för kommunal basservice

Finansministeriets kommun- och regionförvaltningsavdelning beslutar före utgången av december 2011 om statsandelen för kommunal basservice, utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt om grunddelen i hemkommunersättningen. Beräkningsgrunderna för statsandelen för kommunal basservice utgörs av de kalkylmässiga kostnaderna för social- och hälsovården, för- och grundskoleutbildningen och för de allmänna biblioteken samt de kalkylmässiga kostnaderna för den grundläggande utbildningen inom konst och det allmänna kulturväsendet. Statsandelen för kommunal basservice inkluderar dessutom en allmän del, en särskild tilläggsdel för gles bebyggelse, skärgård och samernas hembygdsområde, avdragen och tilläggen som görs till statsandelen samt utjämningen av 2010 års ändring av statsandelssystemet.

Betalningen av statsandelen för kommunal basservice, hemkommunersättningarna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt de statsandelar som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet sker koordinerat vid servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning varje månad före den 11 dagen. År 2012 får 320 kommuner och 104 andra ordnare av grundläggande utbildning statsandel för kommunal basservice och hemkommunersättningsinkomster.

Beredningen av statens och kommunernas pensionsärenden överförs till social- och hälsovårdsministeriet

Beredningen av de statligt och kommunalt anställdas pensionsärenden överförs från finansministeriet till social- och hälsovårdsministeriet. Ansvaret för finansieringen av och tillsynen över pensionssystemen blir kvar hos finansministeriet.

 Finansmarknadsärenden

 Finansministeriet har fastslagit grundräntan till 2,0 procent från och med den 1 januari 2012 ända tills slutet av juni 2012

 Lagen om placeringsfonder har ändrats till den del som verkställandet av det nya fondföretagsdirektivet förutsätter. Ett finländskt fondbolag får etablera en placeringsfond i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än Finland. På motsvarande sätt får ett utländskt fondbolag från ett annat EES-land etablera en placeringsfond i Finland. (Riksdagen har antagit lagen och den ska stadfästas den 29 december 2011).

Lagen om straff för underlåtenhet att iaktta skyldigheter enligt rådets förordning om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning träder också i kraft vid årsskiftet. För uppsåtligt brott mot skyldigheten att identifiera eurosedlar och återlämna falska sedlar och mynt påförs böter. (Riksdagen har antagit lagen och den ska stadfästas den 29 december 2011).

Magistraterna

Antalet magistrater minskar vid ingången av 2012 från 24 till 11 stycken. Magistraten i Västra Nyland har enheter i Esbo, Lojo och Raseborg. Magistraten i Östra Nyland har enheter i Vanda, Hyvinge och Borgå. Magistraten i Tavastland har enheter i Tavastehus och Lahtis. Magistraten i Östra Finland har enheter i Kouvola, Kotka och Villmanstrand. Magistraten i Sydvästra Finland har enheter i Åbo, Salo, Björneborg, Raumo, Nystad, Loima och Vittis. Magistraten i Inre Finland har enheter i Jyväskylä, Jämsä, Tammerfors och Mänttä-Vilppula. Magistraten i Västra Finland har enheter i Vasa, Karleby, Seinäjoki, Jakobstad och Kristinestad. Magistraten i Östra Finland har enheter i Nyslott, S:t Michel, Kuopio, Idensalmi, Joensuu och Varkaus. Magistraten i Norra Finland har enheter i Uleåborg, Brahestad, Kajana, Ylivieska och Pudasjärvi. Magistraterna i Helsingfors och i Lappland fortsätter som självständiga magistrater. Magistraten i Lappland har enheter i Rovaniemi, Kemi, Kittfall och Kemi träsk.

Ersättning av resekostnader

Avtalen om ersättande av statens resekostnader justeras från och med den 1 januari 2012 enligt följande: kilometerersättningen för personbil sänks från och med den 1 januari 2012 från 46 c/km till 45 c/km (ändring -2,2 % jämfört med 2011). Kilometerersättningen för motorbåt stiger med 4 cent till 78 cent/km (ändring 5,4 % jämfört med 2011). Kilometerersättningen för snöskoter och terränghjuling höjs med 2 cent och ersättningen för motorcykel och moped med en cent från det nuvarande. Kilometerersättningen för resor med andra fordon ändras inte. Nivåerna för de s.k. tilläggscent som har samband med resereglementet hålls annars oförändrade, men nattresepenningen höjs från 10 till 12 euro. Allt som allt beräknas utgifterna för kilometerersättningar minska med ca 2 procent jämfört med 2011.

Inrikes heldagstraktamentet och måltidsersättningen höjs från och med 1 januari 2012 så att heldagstraktamentet höjs från 34 till 36 euro och måltidsersättningen i enlighet med heldagstraktamentet från 8,50 till 9,00 euro. Man har vid beräknandet av de ovan nämnda ersättningsnivåerna tagit i beaktande det i inkomstskattelagen förutsatta avdraget för inbesparade levnadskostnader (kalkylmässigt avdrag om 15 % på SAMV:s beräknade dagtraktamenten på grund av måltid hemma). Vid beräkningen av heldagstraktamentet utgör denna avdragsfaktor 6,39 euro och vid partiellt dagtraktamente 2,91 euro. Kostnaderna för inrikes traktamenten beräknas öka med ca 5 % jämfört med 2011.

Maximibeloppet för inrikes logiersättning sänks från 147 euro till 141 euro (-4,1 %). I resten av landet sänks maximibeloppet från 106 till 100 euro (-5,7 %). Den genomsnittliga ersättningsnivån för logitjänster uppskattas dock hållas på fjolårsnivån. Utrikestraktamenten och maximibeloppen för hotellersättningar justeras från och med 1 januari 2012 så att de motsvarar de konstaterade kostnadsförändringarna. De inbesparade levnadskostnaderna har beaktats i samband med utrikestraktamentet. Utrikestraktamenten hålls på samma nivå då man betraktar de landspecifika besökssiffrorna, men maximinivåerna för hotellersättningen höjs i genomsnitt med 1,7 procent jämfört med 2011 års nivå.

Resekostnaderna beräknas stiga under 2012 med ca 3 procent både inomlands och utomlands.

Den genomsnittliga förändringen av samtliga reseersättningar som betalas av staten är uppskattningsvis 0,8 procent från 2011 till 2012 till följd av de ovan nämnda förändringarna, vilket betyder att utgifterna ökar med ca 1,5 miljoner euro. Resereglementets tjänste- och arbetskollektivuppgörelses kostnadsverkan på statens budgetekonomi är också ca 0,8 %, dvs. 1,1 miljoner euro (siffran inkluderar inte den ovan nämnda uppskattningen om att resekostnaderna stiger med 3 procent).

Enhetliga bestämmelser för säkrandet av tjänstemännens ställning i förändringssituationer

Till statstjänstemannalagen har fogats bestämmelser om tjänstemännens anställningsförhållanden vid olika slags organisationsförändringar. Målet är att trygga kontinuiteten i tjänstemännens anställningsförhållanden vid organisationsförändringar. Enhetliga bestämmelser för alla slag av organisationsförändringar förenhetligar praxis när det gäller personalens ställning och minskar på ministeriernas och ämbetsverkens arbete vid beredningen av lagar.

Tjänsterna som avdelningschef vid ett ministerium och motsvarande och högre tjänster vid ministerierna samt tjänsten som chef för ämbetsverk som lyder direkt under ett ministerium är inte längre några tjänster som specificeras i statsbudgeten. För den högsta tjänstemannaledningens del har gällande behörighetsbestämmelser inte förändrats. En minskning av de specificerade tjänsterna gör det möjligt att sköta organisationsförändringar smidigare än för närvarande och anställningsskyddet för dem som innehar tjänsterna försvagas heller inte vid omstruktureringar inom statsförvaltningen.

Principen om överlåtelse av rörelse ska också tas i bruk då statliga uppgifter överförs utanför statsförvaltningen.

Statens arbetslivsdelegation inleder sin verksamhet

Styrgruppen för Kaiku-tjänsterna för välbefinnandet i arbetet och Statens delegation för arbetshygien och arbetarskydd avslutar sin verksamhet i slutet av 2011. De ersätts vid ingången av 2012 av en ny Statens arbetslivsdelegation som styr verksamheten på strategisk nivå och som fastställer visionen för utvecklandet av arbetslivet inom staten.

Delegationens viktigaste uppgift är att koordinera och följa upp verksamhet som berör arbetarskyddet och välbefinnandet i arbetet hos staten samt att utvärdera deras effektivitet. Den ska också fastställa de årliga grunderna för fördelning av utvecklings- och projektfinansiering som styrs till utvecklandet av arbetslivet hos staten, på basis av vilka statskontoret bereder de egentliga finansieringsbesluten. Därutöver ska den delta i utvecklandet av verksamheten samt främja nätverksbildande och spridning av information om välbefinnandet i arbetet inom staten. När det gäller företagshälsovård ska delegationen styra och följa upp utvecklandet av företagshälsovårdssamarbetet och den allmänna effektiviteten av verksamheten.

Språkversionerna

• Vuodenvaihteen muutoksia VM:n hallinnonalalla
  22.12.2011

Utskriftsversion