Startsida / Pressmeddelanden och tal / Pressmeddelanden / Tekniska budgetramen fastställdes
Regeringen fastställde den tekniska utgiftsramen för 2012-2015. Den utgör grunden för förhandlingarna om regeringsprogrammet samt för ramarna som troligtvis kommer att fastställas av nästa regering i samband med behandlingen av budgeten för 2012. Riksdagen kommer inte att behandla den fastslagna tekniska ramen.
Grunden för utgiftsnivån 2012-2015 utgörs av gällande lagstiftning och dess effekter för utgiftsnivåerna under de kommande åren. Den tekniska ramen innehåller inte några politiska linjedragningar. Rambeslutet är byggt så att det utgör ett pålitligt underlag för uppskattningen av utgifterna under följande valperiod bl.a. vid regeringsförhandlingarna.
Jämfört med rambeslutet från våren 2010 kommer utgifterna att öka med ca 1,5 miljarder euro år 2012, hälften beror på ändringar i pris- och kostnadsnivåerna. Utgifterna utökas även av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna med 0,4 miljarder euro och av paketet för förnybar energi på 0,2 miljarder euro. Åldersbundna utgifter, såsom statens pensionsutgifter, kommer att öka kraftigt under 2012-2015. Utgifterna ökas även på grund av den höjda räntenivån och statens ökade ränteutgifter på grund av den växande statsskulden. Å andra sidan kommer konjunkturmässiga utgifter, såsom arbetslöshetsutgifterna att minska under ramperiodens gång i takt med den förutspådda förbättringen av det ekonomiska läget.
Inkomststaterna i statens budgetekonomi baserar sig på den medelfristiga utvecklingsprognosen för samhällsekonomin, av vilken man härlett utvecklingsprognoserna för skatteunderlagen. Inkomsterna inom budgetekonomin beräknas öka i genomsnitt med 4 procent under ramperioden. Inkomstkalkylerna baserar sig på tidigare skattegrunds- och andra beslut. Beräkningen inkluderar inte några antagen om nya ändringar i skattegrunderna.
Budgetekonomin beräknas ha ett underskott under hela ramperioden. Statsskulden ökar årligen med 8 miljarder euro till dryga 117 miljarder euro år 2015, vilket är ca 51 procent av bruttonationalprodukten.
Ekonomin växer fortfarande
Världsekonomin fortsätter att växa kraftigt. Världens köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukt kommer främst tack vare tillväxtländerna att öka med en hastighet på över 4 procent under prognosperioden.
Den ekonomiska tillväxten beräknas uppgå till 3,6 % i Finland under innevarande år. Exporttillväxten gynnas av den kraftiga externa efterfrågan vilket höjer användningsgraderna. Det förväntas sätta igång investeringarna och utvidga den ekonomiska tillväxten. Samtliga efterfrågeposter beräknas ha en positiv inverkan på tillväxten, och exporten kommer att spela den viktigaste rollen. Arbetslöshetsprognosen är 7,6 %, den sjunker med andra ord nästan med en procentenhet från i fjol mätt som årsgenomsnitt. Höjningarna av råvarupriserna kommer tillsammans med de höjda marknadsräntorna att driva upp inflationen till över tre procent.
Totalproduktionen beräknas växa med drygt 2½ % år 2012. Arbetslöshetsgraden sjunker till 7,2 % och det största inflationstrycket kommer att vara passerat 2012.
Flera hotfaktorer riktas mot Finlands ekonomi trots det för tillfället gynnsamma läget. Finansmarknaden har stabiliserats men den reagerar fortfarande känsligt på dåliga nyheter. Marknadsreaktionerna kan förstärka en negativ utveckling på grund av policybeslut som tolkats som felaktiga. En eventuell tilltagande global inflation kan också utgöra en risk för den framtida ekonomiska tillväxten. Både ekonomisk forskning och erfarenheterna har bevisat hur skadlig en snabb inflation kan vara för tillväxten. I Finland borde man fästa särskild uppmärksamhet vid att kostnadsspiralen inte skulle förvärras med inhemska åtgärder så att vår yttre konkurrenskraft försvagas. Annars inkluderar prognosen en tämligen optimistisk uppfattning om världsekonomins och ?handelns utveckling. En svagare utveckling inom världshandeln skulle återspegla sig snabbt i vår export och således försämra våra ekonomiska utsikter.
Den finländska offentliga ekonomins kraftiga ställning försvagades dramatiskt till följd av finanskrisen, men underskottet hölls trots det under åren 2009 och 2010 inom underskottsgränsen på tre procent som fastslagits i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Den offentliga ekonomin kommer att förbättras i år tack vare den ekonomiska återhämtningen, skatteförhöjningarna och utfasningen av de tidsbundna stimuleringsutgifterna. I år kommer de offentliga samfunden att ha ett underskott på 0,9 % i förhållande till totalproduktionen. Även om den offentliga ekonomin förstärks av den ekonomiska återhämtningen beräknas den offentliga ekonomin fortfarande gå med underskott år 2015.
Den ekonomiska krisen försämrade speciellt statens finansiella ställning, och den beräknas återhämta sig tämligen långsamt under de närmaste åren. En tillväxt som följer grundtrenden räcker inte ensam till att återställa balansen inom statsfinanserna. Enligt de nuvarande utsikterna kommer statsfinanserna att vara nära balans på medellång sikt. Arbetspensionsanstalterna har ett tydligt överskott men överskottet beräknas minska något då pensionsutgifterna börjar växa kraftigt under detta årtionde. De övriga socialskyddsfonderna, Folkpensionsanstalten och Arbetslöshetsförsäkringsfonden, är nära balans.
Den offentliga skulden har på ett par år ökat med 25 miljarder euro, dvs. 15 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten. På medellång sikt kommer skulden att öka ytterligare varje år, men eftersom Finlands offentliga skuld var endast 30 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före finanskrisen är vårt läge bättre än i de flesta andra EU-länderna. Det som trots allt är särskilt oroväckande är att skuldförhållandet kommer att försämras ytterligare under ramperioden om inga nya åtgärder vidtas.
------------
Ramar för statsfinanserna 2012-2015
Ytterligare information: Budgetchef Hannu Mäkinen, tfn 09 160 33036 och överdirektör Tuomas Sukselainen, tfn 09 160 33191
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
