Startsida / Pressmeddelanden och tal / Pressmeddelanden / Nyckeltal i regeringens budgetproposition för 2011 och en öv..
Slutbeloppet i regeringens budgetproposition är 50,3 miljarder euro, och propositionen har ett underskott på 8,3 miljarder euro.
Budgetekonomins utgifter är nästan lika stora som i den egentliga budgetpropositionen för 2010, men de minskar med ca 4 procent från vad som budgeterats för 2010. Minskningen beror bland annat på den gradvisa avvecklingen av stimuleringsåtgärderna och på att vissa lån åt andra stater strukits från utgifterna. 48,3 miljarder av utgifterna i budgetpropositionen utgörs av anslag åt förvaltningsområden och 1,9 miljarder av ränteutgifterna.
Propositionens anslagsnivå följer utgiftsramen för valperioden. Utgifterna inom ramen föreslås bli 37,7 miljarder euro, vilket är ca 100 miljoner under maximigränsen för ramutgifter. Dessutom lämnas ett årligt belopp om 300 miljoner euro som odelad reserv för oförutsedda anslagsbehov. Utgifterna utanför ramen föreslås bli 12,6 miljarder euro.
Budgetekonomins inkomster beräknas öka med ca 7 procent år 2011 jämfört med vad som budgeterats för 2010. Skatteintäkterna utgör 85 procent av samtliga inkomster inom budgetekonomin, och de beräknas öka med 9 procent. Av skatteintäktsökningen på 2,8 miljarder euro jämfört med budgeten för 2010 beror 1,0 miljarder på ändringarna i skattegrunderna och resten på att skattebaserna utvidgats.
Budgetekonomins balans
2010 budgeterat 2011 proposition
Inkomster*
39 144 mn
euro 41 948
mn euro
Utgifter
52 482 mn
euro
50 270 mn euro
Egentliga underskottet 13 338 mn euro 8 322 mn euro
*Användningen av det kumulativa överskottet ej inkluderad
Statsskulden kommer att stiga till 85 miljarder euro nästa år, vilket är ca 45 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statsskulden har ökat kraftigt på grund av den ekonomiska krisen, och skulden beräknas vara ca 30 miljarder euro större i slutet av 2011 jämfört med 2008.
Konjunkturutsikterna positivare
Världsekonomin håller på att återhämta sig efter raset som följde finanskrisen. Både världsekonomin och framför allt världshandeln förutspås växa tämligen kraftigt i ett och ett halvt år. Den finländska ekonomin håller på att vända in på ett tillväxtspår efter svackan i vintras tack vare traditionell exportefterfrågan. Tillväxten stöds också av privat konsumtionsefterfrågan. Detta återspeglar det faktum att arbetslösheten minskat mindre än vid tidigare recessioner. Arbetslöshetsgradsprognosen för innevarande år är 8,6 procent, och nästa år förutspås arbetslöshetsgraden sjunka till 8,2 procent.
Bruttonationalprodukten beräknas öka med ca 2 procent under innevarande år. Utgångspunkterna för tillväxten förblir positiva även under 2011, och investeringarna kommer också igång. Bruttonationalprodukten beräknas öka med knappa 3 procent nästa år. Det inhemska konsumentpristrycket är litet i år tack eftersom kapaciteten inte utnyttjas fullt ut. Prishöjningarna påverkas till största delen av att världsmarknadspriserna på råvaror höjer importpriserna. Innevarande års inflationsprognos är ca 1,5 procent, och nästa års 2,5 procent. Nästa år kommer pristrycket att tillta på grund av höjda importpriser och ökad ekonomisk aktivitet såväl i hemlandet som på internationell plan.
Prognosen innehåller osäkerhetsfaktorer åt båda hållen. Världsekonomins negativa risker har samband med tillväxtens sårbarhet, den offentliga sektorns skuldsatthet och den finansiella obalansen samt den långsamma förbättringen av arbetslöshetssiffrorna.
Finlands i princip sunda offentliga ekonomi har försvagats kraftigt på grund av den ekonomiska krisen, i fjol med hela 12 miljarder euro, dvs. 7 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten. Man har låtit de automatiska stabiliserarna fungera fritt, och den offentliga ekonomins finansiella ställning har dessutom försvagats ytterligare på grund av beslutsbaserade stimuleringsåtgärder.
Under 2010 och 2011 kommer man att ta de första stegen mot balansering av de offentliga finanserna. De överenskomna höjningarna av mervärdesskatterna, energiskatterna samt sötsaks- och läskdrycksacciserna har vänt finanspolitiken i en åtstramande riktning.
Trots att ekonomin börjar växa återhållsamt i år kommer den offentliga ekonomins underskott att öka ytterligare, eftersom konjunkturändringarna realiseras inom den offentliga ekonomin med eftersläpning. De offentliga samfunden kommer att ha ett underskott på 3,3 procent i förhållande till totalprodukten under innevarande år. Läget med den offentliga ekonomin kommer att förbättras nästa år, men ett tydligt underskott kommer att finnas kvar, 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen. Underskottet i statsfinanserna kommer också att öka i år, men nästa år kommer det att minska tack vare tilltagande ekonomisk tillväxt och skatteförhöjningar. Den offentliga skulden kommer fortfarande på grund av statens och kommunernas fortgående skuldsättning att öka i förhållande till bruttonationalprodukten och den kommer att överskrida 50 procent år 2011. Trots att Finlands offentliga skuldförhållande är förhållandevis låg i jämförelse med andra EU-länder är ökningshastigheten likväl oroväckande.
Kommunekonomin ser ut att klara den ekonomiska krisen med mycket mindre skador än väntat. Statens åtgärder, bl.a. höjningen av samfundsskatteandelen och slopandet av folkpensionsavgiften har förstärkt kommunekonomin på ett betydande sätt under krisens gång. Kommunernas ekonomi kommer dock att förbli mera ansträngd än vanligt under innevarande år, eftersom kommunalskatteavkastningen inte kommer att öka på grund av det svaga sysselsättningsläget. Däremot ser den närmaste framtiden för ökningen av kommunernas skatteintäkter ljusare ut än man tidigare förutspått. För att kommunekonomins balans ska kunna förbättras och nödvändiga investeringar tryggas utan ständig skuldökning krävs emellertid att ökningen av omkostnaderna hålls på en mycket återhållsam nivå. Det tryck mot kommunekonomin som följer av befolkningsåldrandet betonar nödvändigheten av produktivitetsförbättrande åtgärder.
Socialskyddsfonderna har i sin helhet ett avsevärt överskott. Socialskyddsfondernas finansiella överskott beräknas öka något nästa år jämfört med innevarande år. Överskottet samlas uteslutande i arbetspensionsfonderna vilka används till att möta den ökning av pensionsutgifterna som beror på befolkningsåldrandet.
Ytterligare information: Budgetchef Hannu Mäkinen, tfn 09 160 33036, ekonomiska avdelningens överdirektör Tuomas Sukselainen, tfn 09 160 33191 och biträdande budgetchef Markus Sovala, tfn 09 160 33105
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
