Startsida / Pressmeddelanden och tal / Pressmeddelanden / Redogörelse om KSSR: Ökandet av produktiviteten och förnyand..
Enligt den redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen som godkänts av statsrådet idag den 12 november 2009 ska man vid verkställandet av reformen i framtiden fästa särskild uppmärksamhet vid utvecklandet av innehållet i tjänsterna samt vid ökandet av produktiviteten så att samtliga tjänsteproduceringssätt utnyttjas. Det är speciellt viktigt i den aktuella ekonomiska recessionen att reformen fortsätts med fokus på reformering av produktiviteten och tjänsterna. Regeringens centrala linje är att kommun- och servicestrukturreformen fortsätts målmedvetet i enlighet med ramlagen och regeringsprogrammet, så att de uppställda målen ska uppnås.
Förutsättningen för reformering av servicen är att även de kommuner som fortfarande inte fattat beslut om strukturella lösningar som krävs av ramlagen, skulle fatta dem inom kort. Det skulle enligt redogörelsen ge statsrådet behörighet att förplikta kommunerna till samarbete inom social- och hälsovården från och med början av 2013.
Redogörelsen drar även upp riktlinjer för andra åtgärder som gäller reformen, och den utvärderar framskridningen av reformen samt förverkligandet av målen i ramlagen som gäller reformen.
Linjedragningarna i redogörelsen
Reformens fokus har tills vidare legat på utvecklandet av administrativa strukturer. Serviceutvecklandet har samtidigt fått mindre uppmärksamhet. Kommunsammanslagningarna och grundandet av samarbetsområden skapar enbart förutsättningar för ändringar som gäller servicen och som förstärker kommunernas vitalitet och handlingsförmåga. Dessa förutsättningar bör utnyttjas fullt ut i kommunerna, och man bör söka efter strategiska, heltäckande förändringar i stället för att försöka uppfylla ramlagens minimikrav.
Hälsovårdslagstiftningen ska i enlighet med regeringsprogrammet revideras genom en proposition som avlåts våren 2010. Ordinarie hälsovårdslagstiftning samt lagstiftningen som gäller ordnandet av social- och hälsovårdstjänster kommer att trygga ordnandet av service efter att ramlagen löpt ut. Innehållet i dem bereds senare. I redogörelsen slås det fast att de lagstiftningsreformer som bereds ska ta i beaktande olika behov och omständigheter i olika delar av landet, samt de strukturella reformer som beretts med stöd av ramlagen. För krävande specialsjukvård och socialvårdstjänsters del ska landet indelas i fem specialansvarsområden inom social- och hälsovården. Dessutom ska man genom en statsrådets förordning som utfärdas våren 2010 verkställa arbetsfördelningen för specialansvarsområdena och sjukvårdsdistrikten.
Förutom utvecklandet av servicen kommer även strukturerna att utvecklas vidare. Kommunstrukturen kommer att förnyas ytterligare, eftersom kommunstrukturen fortfarande inte är tillräckligt enhetlig trots genomförda fusioner. Sammanslagningsstöd kommer i enlighet med kommunindelningslagen att utbetalas från och med ingången av 2013 ända tills fusionerna träder i kraft. Sammansättandet av ett nät av ordnare av yrkesinriktad grundutbildning fortsätter också. Tyngdpunkten kommer vid sidan av strukturerna att riktas till förstärkandet av serviceförmågan.
Åstadkommandet av strukturella lösningar är viktigt även i de 60 kommuner som fortfarande saknar bindande beslut om uppfyllandet av ramlagens krav på en befolkningsbas om minst 20 000 invånare. Därför ska statsrådet ges behörighet att förplikta kommunerna till samarbete för att ordna social- och hälsovårdsservicen.
Den i ramlagen avsedda förpliktelsen att utarbeta stadsregionplaner har inlett nya samarbetsprocesser inom huvudstadsregionen. Förutsättningarna för styrningen av de stora städernas samhällsstruktur samt samordnandet av markanvändningen och trafiken kommer att förbättras genom lagstiftningsutveckling, samt genom att de stora stadsregionerna ges en förpliktelse för samordning av markanvändningen, boendet och trafiken samt ordnande av kommungränsöverskridande service som är mera bindande än den nuvarande lagen. I Tammerfors- och Åboregionerna ska man dessutom experimentera med ett intentionsavtalsförfarande mellan staten och kommunerna i fråga om regional markanvändning, boende och trafik, som ska räcka till utgången av 2012. Dessutom ska man skapa ett utredarförfarande som gäller för samtliga stadsregioner som ingår i ramlagen. Det ska kunna inledas i situationer där det regionala samarbetet behöver stöd för att komma vidare, då de egna åtgärderna inte räcker till även om det finns ett klart behov av samarbete.
I redogörelsen linjeras vidare att ramlagens utvärderingsförfarande kommer att permanenteras för de kommuners del som befinner sig i exceptionellt svåra situationer. Förfarandet anses ha fungerat väl. Det har förbättrat interaktionen mellan kommunerna och staten, och lett till åtgärder som sanerat kommunernas ekonomi.
Viktigaste resultaten från reformen
Befolkningsbaserna både för social- och hälsovården och för den yrkesinriktade grundutbildningen har ökat avsevärt tack vare reformen, liksom även samarbetet mellan kommunerna. Antalet kommuner har minskat med 67 stycken från och med ingången av innevarande år, och ifall de planerade kommunfusionerna förverkligas kommer vi att ha 337 kommuner år 2013, eller möjligen ännu färre.
I och med de fusioner som ska förverkligas och de samarbetsområden inom social- och hälsovården som ska skapas kommer social- och hälsovårdsservicen i framtiden att ordnas i allt större helheter. För tillfället planeras 66 samarbetsområden, och de omfattar 260 kommuner. Antalet organisationer som svarar för den grundläggande hälsovården och socialväsendet håller på att halveras från 237 till 120 stycken.
Inom den yrkesinriktade grundutbildningen har reformen framskridit enligt målen. En stor del av utbildningsarrangerarna kommer på basis av genomförda fusioner samt arrangerarfusioner som enligt tillgängliga planer kommer att äga rum år 2010 att uppfylla ramlagens krav om en tillräcklig befolkningsbas.
Basserviceprogramförfarandet har genom reformen permanenterats i enlighet med ramlagen. Regeringens proposition om statsandelar har avlåtits i oktober 2009. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna har enligt kraven i ramlagen justerats från och med början av 2009. Staten och kommunerna har dessutom utvecklat en samservicemodell och bl.a. utarbetat gemensamma standarder i syfte att garantera datasystemens kompatibilitet.
Kommun- och servicestrukturreformen i korthet
Kommun- och servicestrukturreformen inleddes 2005 och lagen om den (169/2007) trädde i kraft i februari 2007, och den är i kraft ända till slutet av 2012. Målet med reformen är att åstadkomma en livskraftig, funktionsduglig och enhetlig kommunstruktur. Ett mål är dessutom att skapa en täckande och ekonomisk servicestruktur som tryggar tjänster av god kvalitet som är tillgängliga i hela landet.
Riksdagen förutsatte att regeringen överlämnar en redogörelse åt riksdagen hösten 2009 om framskridningen med reformen, samt om förverkligandet av målsättningarna i lagen om den. Behandlingen av redogörelsen kommer att inledas i riksdagen i slutet av denna månad, och den torde fortsätta till våren 2010.
Redogörelsen kan läsas i sin helhet på finansministeriets webbplats: www.finansministriet.fi/ under Publikationer/Kommunerna.
Ytterligare information:
Statssekreterare Mika Rossi, tfn 0400 588 696
Överdirektör Päivi Laajala, tfn 040 482 70 46
Konsultativ tjänsteman Inga Nyholm, tfn 040 760 55 24
Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
