Startsida / Pressmeddelanden och tal / Pressmeddelanden / Stimulans från budgetförslaget
Staten skuldsätter sig med 13 miljarder euro nästa år. Slutsumman för finansminister Jyrki Katainens budgetförslag är 49,9 miljarder euro, vilket innebär ett underskott på 12,9 miljarder euro.
Statens finansiella ställning, som ännu i fjol uppvisade ett överskott på 1 procent i förhållande till totalproduktionen, kommer att försvagas betydligt både i år och nästa år. Underskottskvoten enligt nationalräkenskaperna kommer att stiga till 6 procent nästa år från drygt 4 procent detta år. Underskottet finansieras genom ökad skuldsättning; statsskulden kommer att stiga till cirka 44 procent i förhållande till nationalprodukten nästa år.
Också den övriga offentliga ekonomins finansiella ställning kommer att försvagas på grund av att arbetslösheten ökar och skatteunderlagsutvecklingen är svag. Underskottet i hela den offentliga ekonomin uppskattas uppgå till 4 ½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten och den offentliga skulden på motsvarande sätt till över 48 procent nästa år.
Ökade anslag
Förslagen i den promemoria som har sammanställts av den arbetsgrupp som har berett tidigareläggningen av investeringar och andra åtgärder har ännu inte inkluderats i finansministeriets budgetförslag. Ministerierna har ombetts bereda budgetförslag för sitt eget förvaltningsområde enligt arbetsgruppens förslag. Huruvida förslagen inkluderas i budgetpropositionen för år 2010 avgörs vid regeringens budgetmangling i slutet av augusti. De åtgärder som i arbetsgruppens promemoria föreslås för verkställande och övervägande skulle öka utgifterna i statens budgethushållning med 330 miljoner euro, varav 80 miljoner euro år 2010.
Arbetslöshetsgraden uppskattas stiga till 10 ½ procent nästa år, och på grund av detta höjs anslagen för sysselsättningspolitiken med 40 miljoner euro. Dessutom är tanken att finansiering på cirka 80 miljoner euro som har reserverats för ESF-programmet i budgeten ska allokeras till finansiering av de sysselsättningspolitiska åtgärderna. Åtgärderna riktas speciellt till snabb sysselsättning av unga och nyutexaminerade och till förebyggande av långtidsarbetslöshet och utslagning.
Arbetslöshetsskyddet och utbildningsförmånerna för arbetslösa förnyas i början av år 2010, vilket ökar statens utgifter med 25 miljoner euro år 2010. Alterneringsledigheten blir ett permanent system.
Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utvidgas på så sätt att åldergränsen för skyldigheten att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan och i arbetsverksamhet slopas från år 2010. Detta ökar statens utgifter med 2,1 miljoner euro.
Till följd av det ökande antalet asylsökande har kostnaderna för mottagning av de sökande ökat, liksom också de ersättningar som betalas till kommunerna för flyktingar och asylsökande. För dessa utgifter föreslås ett tillägg på 70,3 miljoner euro.
Folkpensionen och de övriga förmånerna som är bundna till folkpensionsindexet, såsom arbetslöshetsskyddets grunddagpenning, arbetsmarknadsstödet och underhållsstödet, sänks inte som en följd av en eventuell nedgång i konsumentpriserna år 2010, vilket ökar statens utgifter med 24,1 miljoner euro.
Arbetsgivarens folkpensionsavgift slopas helt den 1 januari 2010. Detta föregicks av att den aktuella avgiften sänktes med 0,801 procentenheter den 1 april 2009. Slopandet av arbetsgivarens folkpensionsavgift ökar statens utgifter för finansieringen av folkpensionsförmånerna med cirka 1,1 miljarder euro. Nettoeffekten av åtgärden på årsnivå har uppskattats öka utgifterna med cirka 0,8 miljarder euro. Slopandet av gränsdragningen mellan öppen- och institutionsvård föreslås kvarstå på så sätt att de pensionstagare som får institutionsvård erhåller vårdbidrag för pensionstagare från och med den 1 januari 2010.
I enlighet med regeringsprogrammet förlängs faderskapsledigheten med två veckor från och med den 1 januari 2010, vilket ökar statens utgifter med 1 miljon euro. Den partiella vårdpenningen höjs med 20 euro och rätten till partiell vårdpenning utökas så att den även omfattar företagare. Detta uppskattas öka utgifterna med 3,1 miljoner euro, varav statens andel uppgår till 1,55 miljoner euro.
Antalet semesterdagar för lantbruksföretagare utökas med en dag, vilket ökar statens utgifter med 4 miljoner euro. Avbytarservicen för pälsdjursuppfödare inleds år 2010 på så sätt att pälsdjursuppfödarna har möjlighet till 14 dagar semester och till avgiftsbelagd tilläggsledighet. För detta reserveras 2,6 miljoner euro.
För att lindra svårigheterna i husbyggnadsbranschen och upprätthålla bostadsbyggandet har bevillningsfullmakterna för finansiering av statsstödd bostadsproduktion höjts till 1 170 miljoner euro detta år, det vill säga mer än dubbelt så mycket som det belopp som verkställdes i fjol. Sysselsättningseffekterna av den bostadsproduktion som inleds genom dessa fullmakter riktas i huvudsak till år 2010. Av stimulansskäl bibehålls den höjda undantagsnivån för bostadsproduktionen även år 2010, för vilket 1 190 miljoner euro återigen föreslås som fullmakt för räntestödslånen. Man fortsätter också att bevilja startbidrag för byggande av hyresbostäder.
I budgeten för år 2010 beaktas universitetens nya ställning som självständiga, offentligrättsliga inrättningar eller stiftelser, för vilka beviljandet av statlig finansiering av verksamheten bestäms utifrån verksamhetens omfattning, kvalitet och verkningsgrad samt utifrån de övriga utbildningsmässiga och vetenskapspolitiska målen. Man föreslår att totalt 150 miljoner euro beviljas som kapital för stiftelserna för Aalto-universitetet och Tammerfors tekniska universitet.
Kommunernas statsandelssystem förnyas. Kommunernas nuvarande sektorspecifika statsandelar slås samman till statsandelar som är avsedda för tillhandahållande av basservice. I och med förnyelsen ändras den elevspecifika statsandelen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen så att den grundar sig på åldersgruppens invånarantal, och statsandelsprocenten förenhetligas.
Skattelösningar i budgetförslaget
Beskattningen av de mest lågavlönade lindras genom att grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs. Utöver höjningen av grundavdraget lindras även skattegrunderna på motsvarande sätt som höjningen av inkomstnivån. Syftet med ändringarna i skattegrunderna är också att förhindra att beskattningen av arbete blir strängare i och med att höjningar i löntagaravgifterna är att vänta. Beskattningen av pensionsinkomst lindras enligt regeringsprogrammet på så sätt att skattesatsen för pensionsinkomst maximalt ligger på samma nivå som skattesatsen för motsvarande löneinkomst. Totalt uppskattas ändringarna minska skatteintäkterna med cirka 800 miljoner euro. Kommunernas andel, 225 miljoner euro, kompenseras via statsandelssystemet.
För att underlätta företagens betalningssvårigheter föreslås att dröjsmålsräntorna i beskattningen sänks till 7 procent nästa år. På detta vis kan företag som har tillfälliga betalningssvårigheter ansöka om extra tid för betalningen av skatterna genom betalningsarrangemang till en rimlig ränta. För närvarande uppgår dröjsmålsräntan i beskattningen till 11,5 procent, och den förväntas sjunka till 8 procent utan den föreslagna ändringen.
Skatten på cigarretter och andra tobaksprodukter höjs med cirka 5 procent från och med år 2010. Skatten på löstobak höjs emellertid med 15 procent.
Ekonomin förväntas börja återhämta sig år 2010
Recessionen, som fick sin början genom att Finlands export började krympa förra hösten, fördjupades under den gångna vintern. Den ekonomiska aktiviteten har försvagats ytterligare under sommaren, men bruttonationalprodukten krymper i en långsammare takt. Nedgången i den internationella ekonomin håller också på att stabilisera sig, och störningarna på finansmarknaden har avtagit. En återhämtning kan skönjas bland annat i form av en ökande orderingång till den tyska industrin, en nedgång i de kortfristiga penningmarknadsräntorna och ett lyft för företagslånemarknaden.
Finansministeriets juniprognos om de ekonomiska utsikterna i Finland håller fortsättningsvis i huvuddrag. Arbetslöshetssituationen kommer emellertid att bli sämre än man förutspådde i juniprognosen, och arbetslöshetsgraden tros stiga till i genomsnitt 10 ½ procent.
I Finland kommer den ekonomiska tillväxten troligen att börja senare än i de övriga euroländerna. Troligtvis kommer man dock att kunna skönja en svag tillväxt redan i början av nästa år. Trots detta kommer den genomsnittliga produktionsnivån emellertid inte att bli nämnvärt mycket högre än detta år. Flera år framöver kommer att präglas av den djupa recessionen, och arbetsmarknadssituationen kommer därför att förbli svår.
Prisstegringen avtog snabbt detta år, men den kraftiga nedgången i priserna inom utrikeshandeln stannade av under sommaren. På hemmamarknaden kvarstår emellertid trycket på en prisnedgång, och konsumentpriserna tros förbli lägre än i fjol under årets senare hälft. Prisuppgången kommer att vara måttlig nästa år.
Skillnaderna i privathushållens inkomstutveckling kommer detta år och nästa år att vara betydande beroende på arbetsmarknadsställning. Tillväxten i de sammanlagda tillgängliga realinkomsterna för alla privathushåll kommer emellertid att förbli knappt positiv både i år och nästa år.
Ytterligare information: Överdirektör Lasse Arvela, skatteavdelningen, tfn 09 160 33150, budgetchef Hannu Mäkinen, tfn 09 160 33036, överdirektör Jukka Pekkarinen, ekonomiska avdelningen, tfn 09 160 33191 och biträdande budgetchef Markus Sovala, tfn 09 160 33105
Finansministeriets budgetförslag för år 2010 finns på finska på webbplatsen www.vm.fi/budjetti
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. (09) 160 01 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
