Startsida / Pressmeddelanden och tal / Pressmeddelanden / Tilläggsbudget till riksdagen: Staten lånar 8 miljarder euro..
De stimuleringsåtgärder i tilläggsbudgeten för 2009 som regeringen beslutade om den 30 januari 2009 utökar anslagen eller minskar statens inkomster med 662 miljoner euro netto. Dessutom ska man anvisa ett anslag om 1,35 miljarder till företagsfinansiering och exportfinansiering. Anslagsbehovet för arbetslöshetsskydd, bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd kommer att öka sammanlagt med ca 290 miljoner euro på grund av den höjda arbetslöshetsprognosen. Statsrådet fastslog idag den 3 februari 2009 tilläggsbudgeten som ska överlämnas till riksdagen.
Eftersom minskningen av de egentliga inkomsterna i tilläggsbudgeten uppgår sammanlagt till 2 867 miljoner euro och anslagsökningarna sammanlagt till 2 738 miljoner euro, har tilläggsbudgetpropositionen för 2009 ett underskott på 5,6 miljarder euro. Det föreslås att staten skulle låna 8,0 miljarder euro netto år 2009. Statsskulden beräknas uppgå till 62,6 miljarder euro i slutet av 2009, vilket är ca 34 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
Regeringen föreslår att den tillfälligt ibruktagna exportfinansieringen höjs från tidigare 1 200 miljoner euro till sammanlagt 3 000 miljoner euro. Därför ska statsbudgetens lånefullmakt åt Finlands Exportkredit Ab ökas med 2 500 miljoner euro. Avsikten är att man vid Finlands Industriinvestering Ab grundar en fond som skulle investera i annars livsdugliga företag som på grund av det allmänna konjunkturläget råkat ut för tillfälliga svårigheter. Finlands Industriinvestering Ab ska kapitaliseras med ca 100 miljoner euro. Förlustersättningarna till Finnvera Abp föreslås bli ökade med 15 miljoner euro.
Regeringen föreslår att isländska staten beviljas ett lån på 350 miljoner euro i syfte att balansera ekonomin. Räntan ska motsvara åtminstone den ränta som finska staten betalar på lån med motsvarande löptid. Det föreslås att lånet beviljas utan säkerheter. Finansministeriet ska besluta om noggrannare lånevillkor.
Intäktskalkylen för inkomstskatten sjunker med 1 620 miljoner euro, varav 100 miljoner euro består av förvärvs- och kapitalskatteintäkter och 1 520 miljoner euro av beräknade inkomster för samfundsskatten. Minskningen av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna beror till största delen på den förväntade ökningen av arbetslösheten, och minskningen av de beräknade samfundsskatteintäkterna på uppgifterna från 2008 samt företagens försämrade resultatutveckling.
Intäktskalkylen för mervärdesskatten sänks med 603 miljoner euro på basis av uppgifterna från 2008 och de försvagade ekonomiska utsikterna. Intäktskalkylen för energiskatten sänks med 47 miljoner euro på grund av sänkta uppgifter om debitering och den minskande energikonsumtionskalkylen på grund av de försvagade ekonomiska utsikterna.
Intäktskalkylen för bilskatten sänks med 250 miljoner euro på grund av den oväntat svaga ekonomiska utvecklingen. Överlåtelseskatten sänks med 100 miljoner euro på basis av uppgifterna om debittering samt den oväntat svaga ekonomiska utvecklingen.
Staten beräknas få 23,7 miljoner euro från egendomsförvaltningsbolaget Arsenal Ab som är i likvidationstillstånd, och dessutom intäktsförs 20 miljoner euro från Statens säkerhetsfond.
Intäktskalkylen för depositioner sänks med 73 miljoner euro på grund av de sänkta depositionsräntorna. Dividendinkomsterna beräknas minska med 250 miljoner euro på grund av företagens försvagade resultatutveckling speciellt under slutet av 2008.
Det ekonomiska läget försvagas hastigt
Totalproduktionen kommer att krympa med dryga 2 procent i år, trots att stimuleringsåtgärderna i tilläggsbudgetpropositionen dämpar svackan och ökningen av arbetslösheten. Eftersom Finland är ett exportberoende land beror den ekonomiska återhämtningen på återställandet av exportefterfrågan. Ifall världsekonomin i enlighet med förväntningarna återhämtar sig under den senare delen av året, torde botten av den pågående lågkonjunkturen nås ännu i år.
Minskningen av byggandet, den övriga investeringsverksamheten och exporten kommer att höja arbetslösheten till dryga 8 procent av arbetskraften. Detta kommer att öka på hushållens försiktighet och således sparandet. Inflationen kommer att avta hastigt framför allt tack vare sjunkande energikostnader och sänkta räntor. Konsumentpriserna kommer att höjas i genomsnitt med 1 procent år 2009.
Den offentliga ekonomins överskott kommer att smälta bort
Försvagningen av det ekonomiska läget kommer att synas snabbast och tydligast i statsekonomin. År 2009 kommer underskottet enligt nationalräkenskaperna att bli -2,3 % i förhållande till totalproduktionen.
Kommunekonomin kommer också att få ett underskott. Försvagningen av det ekonomiska läget påverkar i det första skedet speciellt sådana kommuner som är kraftigt beroende av samfundsskatten. Det kommunalekonomiska läget hotar att försvagas ytterligare år 2010, ifall utgiftsutvecklingen inte hålls tillbaka.
Överskottet hos de offentliga samfunden kommer att smälta bort redan i år. År 2009 kommer underskottet enligt de offentliga räkenskaperna att vara -0,4 % i förhållande till totalproduktionen.
Den offentliga skulden, som fortfarande var liten i internationell jämförelse år 2008, ca 33 procent i förhållande till totalproduktionen, kommer att öka avsevärt i år. Förutom staten kommer även kommunerna att skuldsätta sig ytterligare, och den offentliga skuldens BNP-förhållande kommer att stiga åtminstone med 5 procentenheter till 38 procent.
Ytterligare information: Budjetchef Hannu Mäkinen, tfn 09 160 330 36, biträdande budgetchef Markus Sovala, tfn 09 160 331 05 och finanssekreterare Taina Eckstein, tfn 09 160 325 98
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
