Startsida / Pressmeddelanden och tal / Pressmeddelanden / Förtroendemannaverksamheten smidig på statliga arbetsplatser
Förtroendemannaverksamheten fungerar i regel väl på statliga arbetsplatser, enligt såväl representanterna för arbetsgivaren som förtroendemännen. Enligt en undersökning som Statens arbetsmarknadsverk och statens huvudavtalsorganisationer låtit genomföra anser arbetsgivarsidan nästan enhälligt (92 %) att samarbetet med förtroendemännen flutit väl, och två tredjedelar av förtroendemännen är av samma åsikt. Undersökningen baserar sig på en enkät och intervjuer, vilka genomfördes under februari-maj 2006 av en forskningsgrupp från Åbo universitet, ledd av specialforskare Heikki Uhmavaara.
Enligt undersökningen förhåller sig staten som arbetsgivare positivt till förtroendemannaverksamheten. Förtroendemännens verksamhetsförutsättningar är i allmänhet i ordning och förtroendemännens insatser i utvecklandet av arbetsgemenskapen uppskattas. Enligt svaren ansåg hälften av förtroendemännen att verksamhetsförutsättningarna för förtroendeuppgifter var goda, och drygt en tredjedel att de var måttliga. Endast 13 procent ansåg att verksamhetsförutsättningarna var dåliga. Arbetsgivarna ansåg att förtroendemännens verksamhetsförutsättningar är antingen utmärkta eller goda. Representanterna för båda parterna beskrev förhandlingskulturen allmänt taget som god och saklig.
Förtroendemännen uppskattar att de använder ca 15 timmar per månad för skötseln av sina förtroendeuppdrag. Det finns ett tjugotal heltidsanställda förtroendemän i statens tjänst. De flesta förtroendemännen anser att man inte kommit överens om tillräckligt tydliga regler för tidsanvändningen i samband med tjänsteuppdrag och förtroendeuppdrag.
Till och med stora organisatoriska och verksamhetsmässiga ändringar, såsom det grundliga omarbetande av lönesystemen som gäller hela staten, har huvudsakligen genomförts i gott samarbete. Samarbete i anslutning till förändringshantering har för sin del utvecklat förhandlings- och avtalskompetens och -kultur inom statssektorn, och å andra sidan lyft fram utvecklingsbehov i anslutning till praxis. Det nya lönesystemet delar åsikterna. På arbetsgivarsidan anser hälften av svararna att erfarenheterna från ibruktagandet av det nya lönesystemet har varit mestadels positiva, och drygt en tredjedel ansåg att de positiva och negativa erfarenheterna var ungefär lika många. En fjärdedel av förtroendemännen bedömde erfarenheterna som snarare positiva än negativa, en fjärdedel som både och, och drygt en tredjedel som mestadels negativa.
Förtroendemännens och arbetsgivarens åsikter går tvärt isär när man frågar hur väl informationen går från arbetsgivaren direkt till personalen inom ämbetsverken. En betydande majoritet av arbetsgivarna anser att informationen förmedlas väl, medan ingen av förtroendemännen gjorde denna bedömning, även om flera ansåg att informationen förmedlas någorlunda. Förtroendemännen anser dock att informationen förmedlas klart bättre från arbetsgivaren till förtroendemännen.
Det kan väl, utgående från intervjuerna och enkätsvaren, konstateras att den osäkerhet som präglar kommande förändringar inom statssektorn återspeglar sig tydligt i förtroendemannaverksamheten. Förtroendemännen, och ibland till och med representanterna för arbetsgivaren inom en enskild organisation, saknar en klar bild om hur och på vilka grunder man kommit fram till vissa linjedragningar på centralnivå, och hur det hade varit möjligt att påverka dem.
Arbetsgivaren och personalrepresentanterna har något avvikande uppfattningar om antalet tvister, men de är eniga när det gäller tvistefrågorna. Förtroendemännen och arbetsgivarna har oftast haft olika åsikter om nya lönesystem, arbetshälsa, organisatoriska ändringar, produktivitetsfrågor, och enligt personalen även om personalmängden vid olika poster eller uppgifter.
Tidsanvändning och informationsutbyte centrala utvecklingsobjekt
Flera förtroendemän önskade i sina svar att man på arbetsplatserna på ett tydligare sätt än nu skulle komma överens om tidsanvändningen för förtroendeuppdrag, och om sammanjämkandet av dem och de egentliga arbetsuppgifterna. Regelbundna kontakter mellan arbetsgivaren och förtroendemännen upplevs som viktigt för informationsutbytet. Öppenhet betonades i flera förtroendemäns svar. Det ansågs viktigt att man informerade i tid om förändringar, så att representanterna för personalen kunde delta i behandlingen av ärenden redan i beredningsskedet, och inte då när påverkningsmöjligheter i praktiken inte längre finns. Betydelsen av tillräcklig utbildning och kompetens betonades av båda parterna.
Den webbenkät som skickades till 150 arbetsgivarrepresentanter vid statliga ämbetsverk samt till 1 700 förtroendevalda som representerar alla statens huvudavtalsorganisationer, besvarades av 87 arbetsgivarrepresentanter (svarsprocent 58) och 958 representanter för personalen (56 %). Dessutom intervjuades en representant för arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationernas förtroendevalda vid åtta ämbetsverk.
Ytterligare information:
Specialforskare Heikki Uhmavaara, Åbo universitet, arbetsrätt
Heikki.uhmavaara@utu.fi, tfn 050 563 00 73
Konsultativ tjänsteman Antero Laavakari, Statens arbetsmarknadsverk
Antero.laavakari@vm.fi, tfn 09- 160 349 42
Undersökningen (på finska) finns på finansministeriets webbplats, www.vm.fi/julkaisut under tutkimukset ja selvitykset.
Luottamusmiestoiminta valtion virastoissa ja laitoksissa
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
