Startsida / Pressmeddelanden och tal / Pressmeddelanden / Budgeten stöder sysselsättningen, välfärdstjänsterna och fam..
Regeringen enades onsdagen den 23 augusti 2006 om innehållet i budgetpropositionen för 2007. Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att förbättra sysselsättningen. Åtgärder som förbättrar arbetsmarknadens funktionalitet samt stödet för kommunernas basservice har särskild prioritet i budgetpropositionen. Dessutom förbättrar regeringen villkoren för barnfamiljerna och för dem som har de allra lägsta inkomsterna.
Regeringen föreslår att anslagen i budgeten skall uppgå till 40,5 miljarder euro. Anslagen ökar med 2,3 procent jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.
I syfte att höja sysselsättningsgraden och öka arbetskraftens yrkesmässiga och regionala rörlighet föreslår regeringen ett åtgärdspaket på 100 miljoner euro som innehåller såväl omstruktureringar och anslagsökningar som ändringar i skattegrunderna. Utgående från förslag av den så kallade Inpo 2-arbetsgruppen föreslås en anslagsökning på 15 miljoner euro för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Pengarna skall användas till att bedöma människors arbets- och funktionsförmåga och kompetens, till rehabilitering och till att förbättra arbetsmarknadsfärdigheterna.
I de åtgärder som skall underlätta arbetskraftens rörlighet ingår ett nytt behovsprövat flyttbidrag som kan uppgå till högst 700 euro. För att arbetskraftens rörlighet skall fås att öka höjs maximibeloppet av avdraget för resekostnader i beskattningen från 4 700 euro till 7 000 euro, vilket minskar skatteintäkterna med 14 miljoner euro sammanlagt. Regeringen utökar också mängden yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning med 3 000 studieplatser till sammanlagt 25 000 studieplatser.
Genom ett beslut av statsrådet reserveras sammanlagt 30 miljoner euro av anslagen för inrikesministeriets, handels- och industriministeriets och arbetsministeriets förvaltningsområden för understöd till orter som drabbats av plötsliga ekonomiska omstruktureringar och stora förluster av arbetstillfällen.
Anslagen för ett program som främjar arbetshälsa och produktivitet tryggas. Målet är också att utveckla arbetstids- och vikariatsarrangemang med vilka oönskade kortjobb kan gallras bort.
För att sysselsättningen skall kunna förbättras kommer mervärdesskattesatsen för frisörstjänster och för vissa mindre reparationstjänster att sänkas från 22 procent till 8 procent för åren 2007-2010. På detta sätt deltar Finland i ett försök som pågår inom Europeiska unionen. Försöket med att sänka arbetsgivarnas socialskyddsavgifter utvidgas till att åren 2007-2009 gälla privata och kommunala arbetsgivare och församlingsarbetsgivare i Pielinen-Karelens ekonomiska region och i kommunerna Ilomants och Rautavaara.
Med stöd av de försäljningsfullmakter som riksdagen beviljat kan staten under denna valperiod åren 2006 och 2007 beräknas få sådana inkomster från försäljning av egendom att ca 115 miljoner euro av inkomsterna kan användas till att förbättra och upprätthålla trafikinfrastrukturen samt till forskning och utveckling i enlighet med rambeslutet från mars 2006.
Den finansiering som föreslås är 17 miljoner euro för basväghållning, 4 miljoner euro för anskaffning av jordområden för vägprojekt, 29 miljoner euro för basbanhållning, 2 miljoner euro för underhåll av enskilda vägar, 42 miljoner euro för en ökning av undervisningsministeriets (Finlands Akademi) och handels- och industriministeriets (närmast Tekes) utgifter för forskning och utveckling med 5 procent samt 10 miljoner euro för 2007 års andel av anskaffningen av ett kombinationsfartyg för oljebekämpning.
År 2007 inleds tio nya väg-, ban- och farledsprojekt, varav fem noterades redan i budgeten för 2006. Kostnaderna för projekten uppgår till ca 800 miljoner euro totalt, varav 27 miljoner euro hänför sig till år 2007. De projekt som inleds är den första fasen av en grundlig reparation av banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg, den grundliga reparationen av banavsnittet Lahtis-Luumäki, bangårdsarbetena i Mellersta Böle samt den grundliga reparationen av vägavsnitten Villmanstrand-Imatra, Åboleden-Vallberget på Ring I, Lusi-Vaajakoski och Kyrkslätt-Stensvik samt av vägen i centrum av Nyslott och av vägen och broarna i Kemi och dessutom förbättringen av farleden till Fredrikshamn.
Förberedelser görs för en grundlig reparation av riksvägen mellan Lusi och S:t Michel, så att projektet kan börja genomföras 2008. Dessutom garanteras Kemijärvi fortsatt nattågstrafik. Det säkerställs att förbindelsefartygen i skärgården fortsätter med sin nuvarande service.
Inkomstgränserna för dem som ansöker om aravahyresbostäder justeras uppåt, dvs. lindras, med 15 procent. Dessutom fortsätter förberedelserna för en ökad produktion av hyresbostäder. Produktionen av bostäder för specialgrupper såsom äldre, handikappade och studerande stöds med 45 miljoner euro.
Satsningarna på familjernas, barnens och de ungas välmående fortsätter. Familjeledigheterna revideras med början vid ingången av 2007. Moderskapspenningen höjs för de första 56 dagarna och den föräldradagpenning som betalas till papporna höjs för de första 50 dagarna, den semesterersättning som betalas till arbetsgivaren höjs också och användningen av den s.k. pappamånaden blir flexiblare. Dessutom förlängs föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar, och ett liknande stöd som hemvårdsstödet börjar betalas för hemvårdstiden.
Drygt 0,5 miljoner euro föreslås för en förbättring av tillgången på familjevårdare. Tolktjänsterna för personer med och hörsel- och talskador ökas till 180 timmar per år, och tolktjänsterna för personer med syn- och hörselskador till 360 timmar per år.
Det underhållsstöd för barn som betalas till ensamförsörjare höjs med ca 6 euro i månaden per barn. Inom bostadsbidraget räknas barnens familjepensioner som prioriterade inkomster. Reformen gäller ca 1 200 ensamförsörjarhushåll och medför en höjning av det allmänna bostadsbidraget med högst 90 euro i månaden. Specialvårdbidraget för barn och specialhandikappbidraget höjs med 15 euro. Syskonförhöjningen av stödet för hemvård av barn stiger med 10 euro. Dessutom preciseras stödet för privat vård.
Regeringen utökar ledigheterna för närståendevårdare och förbättrar tillgången på specialbarnträdgårdslärares tjänster. Dagverksamheten för utvecklingshämmade utvidgas till att gälla också andra gravt handikappade.
De hälsokontroller som ordnas för långtidsarbetslösa i syfte att upprätthålla arbetsförmågan blir effektivare. Den 1 oktober 2007 får företagares familjemedlemmar rätt att få utkomstskydd för arbetslösa. Partiell sjukpenning införs den 1 januari 2007.
Maximibeloppet av bostadsbidraget för pensionstagare höjs. Bostadsbidraget stiger med högst 4,5-11 euro i månaden beroende på kommunområde. Specialvårdbidraget för pensionstagare höjs med 15 euro i månaden. Det blir lättare för krigsinvalider att få institutionsvård, och rehabiliteringen av frontveteraner och deras makar förbättras.
Till stöd för skoltrivseln startas ett omfattande nationellt åtgärdspaket för vilket anvisas 8 miljoner euro totalt. Anslagen för morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn höjs med 8,5 miljoner euro. Med denna summa utökas verksamheten med en timme till varje dag.
Den största enskilda anslagsökningen i budgeten riktas till utvecklingssamarbetet. Ökningen är 75 miljoner euro och den totala summan således 746 miljoner euro. Anslaget för utvecklingssamarbete utgör nästa år 0,43 procent av bruttonationalinkomsten.
För krishanteringsutgifter som Finland skall betala föreslås 119 miljoner euro, varav den civila krishanteringens andel är drygt 14 miljoner euro.
De minskade landsbygdsmedlen under EU:s nya finansieringsperiod kompenseras nationellt, och för detta behövs ett anslag på 50 miljoner euro 2007. Finansieringen av programmet för utveckling av landsbygden fortsätter på nuvarande nivå, och särskild vikt fästs vid att bevara jordbrukarnas inkomstnivå. Miljöstöden och kompensationsbidragen blir viktigare.
För fångvården föreslås ett tillägg på 3,5 miljoner euro. Justitieministeriet permanentar försöken med juridisk rådgivning och utvidgar konsumentklagonämndens verksamhetsfält till att omfatta bl.a. boendefrågor. Gruppbesvär införs. Projekten med att bygga ett tingshus i Kotka och utvidga fängelset i Kylmäkoski inleds.
Inrikesministeriet flyttar polisens teknikcentral till lokaler i Kuusankoski som kommer att byggas om. Polisyrkeshögskolan och Polisskolan slås samman till en läroanstalt som förläggs till Tammerfors. Dessutom får lokalitetsprojekten i Pedersöre härad och Seinäjoki härad, vid polisen i Tavastehus och Joensuu samt på gränsbevakningsväsendets garnisonsområde i Immola i Imatra tilläggsfinansiering.
Kommunerna får extra inkomster. För sammanslagningsunderstöd till kommunerna föreslås 55 miljoner euro och för genomförande av det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området 75 miljoner euro. Den sista delen, 185 miljoner euro, av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna åren 2005-2008 betalas till kommunerna redan 2007. Den betalas till kommunerna genom en sådan sänkning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen att kommunernas skatteinkomster ökar med ett belopp som motsvarar den sista delen av justeringen av kostnadsfördelningen. På motsvarande sätt ändras skattegrunderna i statsbeskattningen på ett sådant sätt att ändringarna inte har någon betydande inverkan på de skattskyldigas ställning.
Kommun- och servicestrukturreformen inleds 2007. Avsikten med reformen är att med den kommunala demokratin som utgångspunkt stärka kommun- och servicestrukturen, utveckla sätten att producera service och organisera den, revidera kommunernas finansierings- och statsandelssystem och se över uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna, så att det finns en stark strukturell och ekonomisk grund för tillhandahållandet och produktionen av tjänster som är på kommunernas ansvar och för utvecklingen av kommunerna. Avsikten är således att öka produktiviteten och bromsa upp ökningen av kommunernas utgifter och att skapa förutsättningar för en utveckling av styrningen av den service som kommunerna tillhandahåller.
År 2007 beräknas de egentliga inkomsterna inom budgetekonomin uppgå till 40,5 miljarder euro, vilket är nästan 3,4 procent mer än i den ordinarie budgeten för 2006. Statens skatteinkomster uppskattas bli 35,1 miljarder euro. De ökar med 5,0 procent jämfört med den ordinarie budgeten för 2006 om den gynnsamma ekonomiska utvecklingen fortsätter.
Andra inkomster än skatteinkomsterna beräknas minska jämfört med den ordinarie budgeten för 2006. Om den ekonomiska situationen är gynnsam stärker staten fonderingen av sina egna pensioner. Målet är att staten skall kunna nå den privata och den kommunala sektorns fonderingsgrad på 25 procent.
De lättnader i inkomstbeskattningen som följer regeringens riktlinjer i fråga om förhandlingsresultatet för det inkomstpolitiska avtalet sänker statens intäkter av inkomstskatten med 740 miljoner euro 2007, inflationsjusteringen medräknad. Förvärvsinkomstavdraget höjs i statsbeskattningen. En inkomstklass slopas i statens inkomstskatteskala, och skalan blir således fyrgradig. Medelinkomsttagarnas inkomstskattegrad sjunker med en knapp procentenhet.
Beskattningen av förvärvsinkomster lindras ca 2 650 miljoner euro sammanlagt under regeringsperioden. Beskattningen har blivit lättare på alla inkomstnivåer, men tyngdpunkten har legat på att minska beskattningen för dem som har små och medelstora inkomster.
Elaccisen för industrin och den yrkesmässiga växthusodlingen sjunker nästa år. Halveringen av elaccisen och avskaffandet av vissa stöd för elproduktion leder till att skatteintäkterna minskar med ca 70 miljoner euro netto.
Budgetpropositionen för 2007 uppvisar ett överskott på uppskattningsvis 163 miljoner euro, som skall användas till att amortera på skulden.
Regeringsprogrammets mål att få statsfinanserna i balans till utgången av valperioden nås. Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas överskottet inom statsfinanserna år 2007 uppgå till 1/2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
Ränteutgifterna för skulden inom statens budgetekonomi beräknas uppgå till 2,3 miljarder euro, dvs. ca 66 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2006. Höjningen av räntenivån ökar ränteutgifterna för statsskulden i euro med ett större belopp än vad som kan sparas in i ränteutgifter genom amorteringar på skulden.
I år minskar statsskulden såväl i euro som i förhållande till bruttonationalprodukten. Nästa år minskar statsskulden till 34 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statsskulden beräknas uppgå till knappt 60 miljarder euro i slutet av 2007.
De utgifter som hör till ramen för budgetpropositionen uppgår till 30,2 miljarder euro. Den s.k. ofördelade reserven för 2007 är ca 110 miljoner euro.
För att en stabil ekonomisk tillväxt skall kunna tryggas måste sysselsättningsgraden höjas och arbetsproduktiviteten dessutom kontinuerligt förbättras inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Det är nödvändigt att höja produktiviteten och effektiviteten inom den offentliga förvaltningen och servicen också för att balansen i den offentliga ekonomin skall kunna garanteras. Produktiviteten förbättras genom att strukturerna för och verksamhetssätten inom serviceproduktionen ses över och genom att informations- och kommunikationstekniken utnyttjas effektivare.
I enlighet med beslutet om ramarna för statsfinanserna 2007-2011 har de produktivitetshöjande åtgärderna beräknats leda till att antalet statligt anställda minskar med i genomsnitt 1,6 procent per år fram till 2011 och att produktiviteten samtidigt ökar. År 2007 motsvarar personalminskningen 1 100 årsverken.
Den ekonomiska tillväxten i Finland genomgår just nu konjunkturcykelns snabbaste fas. Den totala produktionen har ökat med 3 procent under de två senaste åren, och i år uppgår ökningen till 4 1/2 procent. En del av ökningen beror på att referensnivån 2005 sjönk till följd av arbetsmarknadstvisten inom skogsindustrin. Den ekonomiska tillväxten är i hög grad beroende av såväl utländsk som inhemsk eterfrågan. År 2007 beräknas tillväxten åter bli långsammare och stanna på 3 procent. Stegringen i konsumentpriserna har varit måttfull.
Sysselsättningen har förbättrats kraftigt under de två senaste åren. År 2006 stiger sysselsättningsgraden till närmare 69 procent. Efterfrågan på arbetskraft har ökat i synnerhet inom de privata tjänsterna och byggbranschen, men också inom industrin. Utbudet på arbetskraft har likaså ökat eftersom äldre arbetstagare stannar kvar längre i arbetslivet medan de unga aktivare än förut söker sig ut på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsgraden sjunker 2006 till drygt 7 1/2 procent, och 2007 beräknas arbetslöshetsgraden sjunka under 7 1/2 procent i och med att utbudet på arbetskraft minskar. Den strukturella arbetslösheten förblir likväl hög, och den utgör tillsammans med matchningsproblemen på arbetsmarknaden en växande riskfaktor när det gäller en stabil ekonomisk tillväxt.
Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi
